Jag är glad, och den bästa versionen av mig själv.

Så glad för livet right now. Först och främst att jag har den här möjligheten i livet just nu, och faktiskt kan genomföra den. Med hjälp av grym familj som hjälper mig hemma, för så är det verkligen. Jag måste i princip ”egentligen ” vara i stallet varje dag, jobba på riktigt varje dag. Helst så ska det vara så sju dagar i veckan, ingen förändring , inga konstigheter. Är jätte tacksam för möjligheten och samarbetet hemma, att vi kan hjälpas åt och glädjas för varandra. Nästa gång hoppas jag att det är mamma & pappa som reser så jag & Smilla kan backa up!

Sen har vi dom duktiga tjejerna i stallet som ridit och hjälpt till med hästarna. Jag vill ju egentligen inte att andra ska rida mina hästar, blir stressad av det. Men dom är väldigt duktiga och rider super. Så dom får iallafall rört på sig mer en bara longering. Smilla kan ju forfarande inte rida, pgr av dålig jävla sjukvård som inte tagit smilla/ oss på allvar. Nu ser hennes ben förjävligt ut och såklart gör ont. Infekterat osv. Hur många gånger har jag inte hört om missnöjda kunder inom sjukvården? Det ska liksom gå så långt att man blir ärrad för livet och sedan tas man på allvar. Helt sjukt!

Sen såklart kev aka Bobo. Första gången jag har någon som pushar mig framåt. Mycket skönare då att kunna satsa, jobba och vara en normal människa samt ta sånna här chanser och våga. Innan har jag känt mig så stressad och som att jag inte räckt till. Men han förstår, vill att jag ska ta mina chanser och vara den bästa versionen av mig själv. Då blir jag trygg och ger allt i alla punkter i livet.

Så, mår sjukt bra och det är många som är delaktiga i det. Man lever bara en gång. Ta chanserna som livet erbjuder och hjälps åt!

Snälla, glöm inte varför

Jag började ju rida när jag var runt 8 (ish) år. Då fanns inte den där hysterin kring rätt hjälm eller utrustning som det gör nu. Då är det endast 10 år sen. Såklart fanns det säkert utrustning som var ”inne” mer eller mindre, men inte alls på samma sätt. Att jag som 9 åring skulle få en hjälm för 10.000 fanns inte. De som var fashion då jag red ponny var Tretorn stövlarna. Kom inte ihåg va de kostade men de va min dröm att ha sånna. Sen att jag knappt kunde böja knät när jag provade dom i ridshopen struntade jag i. Malin Bayard hade sånna & de va så snygga!

Kom ihåg när jag typ fyllde 11 eller 12 år fick jag mina älskade Tretorn stövlar. Hela släkten hade gått ihop & jag var såååå lycklig. Men sen var det strunt samma om det var ett schabrak från nån random affär för 99:- Det var hysteri fast light version mot nu & tacka gud för det.

Idag kryper det ner i åldrarna med hjälmar för 10.000:- eller gärna 2 st, sen benskydd för ponnysar för nästan tusenlappen & sen outfits för samma peng. Det är huur gulligt som helst att se ett ponnyekipage som är top notch outfit, men det gäller att attityden på ryttaren matchar den svindyra outfiten. Ödmjukhet kostar inget & det klär alla!

Jag impad verkligen av tjejerna som rider för mig. Så jordnära & satsar verkligen all min tid för att bli så bra som möjligt. Nej de kanske inte har senaste hjälmen eller dyraste sadeln, men de har varsin ponny de älskar. De tränar varje vecka & man ser framsteg. Ibland hänger de med mig på tävling för att få rätt rutin. NU när jag är borta har jag en tjej som rider några av mina hästar. Hennes ponny står skadad och självklart ger jag henne möjligheten varje vecka att rida Zamina istället. Utöver det får hon trimma vissa andra i stallet när tillfälle ges. Jag får updates av mamma som är i stallet och berömmer henne så mycket. Blir så glad av drivna tjejer. Tänk vilken erfarenhet de ger henne att rida mina hästar då & då för att sen sitta upp på sin egna d ponny.

Men det är så, visar man intresse, ödmjukhet & att man vill…då kan man komma långt i denna sporten. Jag är tacksam över mina social medier som jag jobbat med i 10 år. D har gett mig möjligheten att kunna köpa/investera mina hästar, sälja vissa av dem för att sen investera i nya. Annars hade det varit nästan omöjligt.

Men att rida i en svindyr outfit & glänsa ikapp med hjälmen är snyggt, men tänk på att ett leende eller att säga till kompisen ”lycka till” matchar. Att älska sin ponny & kanske sist men inte minst LYFTA upp sina föräldrar för deras tid & pengar de lägger för att vi ska kunna hålla på med denna sporten är den snyggaste outfiten EVER.

Varje dag åker jag till stallet. Tar hand om mina älskade hästar. Jobbar med det jag är bra på & sen tränar unga begåvade tjejer & killar som vill utvecklas till grymma ryttare. Men lika viktigt är det att utvecklas till ödmjuka personligheter. Denna sporten är tuff, så det gäller att ha kul på vägen.

Ni får ha överseende att inlägg kommer upp konstiga tider pga tidskillnaden!

P U S S

Kontrollfreak!

Nu är klockan 02:30 där jag är, det är ju typ morgon/ lunch hos er i Sverige. Det blev en väldigt lång dag för mig & klara. Men det klarade vi galant och vi har haft en sådan sjukt bra dag. Så jäkla tacksam. Bor på ett sånt sjukt hotell, där jag är…. finner inte ord så Nice det är här alltså.

Vi har jobbat sen vi landade tills nu ungefär på natten alltså. Imorgon ska vi väl få komma ut i solen, kanske ta ett dopp och kolla shoppingen. Vi åker hem måndag kväll för att få lite mer tid här. Kul att komma iväg och som jag skrev i inlägget ovan, att våga. Nu när jag blev klar med dagen började jag att få oro i kroppen och liksom har ingen kontroll över vad som händer hemma. Både för tidsskillnaden och för att jag inte är hemma. Känner mig också sjukt jetlag just nu, så hänger säkert ihop med det att jag blir känslig & orolig.

Nu måste jag sova. Men jag har det bra. Så himla fina miljöer att fota i också. Kommer att ha en del hem sen att visa er!

Det gäller att våga, det har ni ju sagt

När det här inlägget släpps sitter jag i luften någonstans i världen. Blir alltid lite tankspridd och känslosam när jag ska resa. Tänker på allt som betyder nåt & allt man får uppleva i så ung ålder. Även om vardagen ibland kan vara sjukt fett trist med mocka skit & spola leriga häst ben så älskar jag mitt liv. Speciellt när jag kan få kombinera det med det jag älskar, mina sociala kanaler.

De här året skulle allt fokus ligga på det jag håller på med nu (hemligt), mitt körkort & lära känna mina nya hästar.  Skulle tjata till mig att få resa med vänner, utan att mamma skulle få hjärtattack 🙂 Det va liksom planen.

Sen dök han upp…

Jag är verkligen så himla förälskad i han. Så extremt jordnära, lugn & allt de är som jag behöver i mitt hektiska liv. Kanske inte det hör hemma här på bloggen inför några hundratusen läsare, men kärlek är fan något extra i denna galna värld. Fan de krigas, dödas & skjuts om vartannat. Tjejer blir ovänner och sviker varann, killar kan slåss och man blir va med jobb och nära & kära. Vi måste lyfta fram kärlek oftare & det som får en att må fett bra.

Mamma & pappa var fett negativa när jag kom hem & träffat någon. De vart med innan & är rejält trötta på uppvaktande killar som sen ”poff” kommer på att deras ex plötsligt vill ha tillbaka dom eller nåt annat hjärtkrossande. De vill se starka Nellie som vågar satsa på sig själv. De vill jag ska vara lycklig i MIG SJÄLV . Lite rädda för att jag ska bli sårad eller lurad. Men så är väl säkert många föräldrar. Men…..såklart är det lika kära i Kevin som jag.

Kärleken tjejer & killar är underbart & något man ska vara tacksam för att få uppleva närsomhelst i livet. Oavsett, kön eller sexualitet. All kärlek ÄR bra kärlek

Jag är lycklig ända in i hjärtat. Tack för det K

<3

Strul, ny dag

Vi kom olyckligt inte fram igår till destinationen. Vi fick sova i London…. kan inte spoila för mycket just därför blir inläggen lite konstiga. Tänk på att jag jobbar samtidigt som jag uppdaterar er ”här & nu”. Ni kan vara sura & arga för att jag inte delar med mig, är konstig här osv. Men någonstans måste ni förstå att det är något som händer och ni KOMMER att bli delaktiga i det snart. Om ni kollar ovan så hade jag redan planerat ett annat inlägg som var mer läsvärt, så lugna er innan ni kommenterar onödiga, förhastade kommentarer tack!

Strosade runt i London en stund på kvällen. Men vi var rätt arga och irriterade och hade noll energi som resulterade i att vi bara chillade på hotellet och la oss, dock ganska sent. Men jag pratade med Kevin en stund, sen satt jag & klara och pratade om förhållanden osv. Allmänt chill.

Nu däremot väntas en lång jäkla resa men vi lär ju komma fram. Fredag den 13:e igår kan ju ta sig… verkligen, det var väl ett sign att vi inte skulle komma fram!

Ha en toppen lördag!

Det här funkar verkligen !

Det här är INTE ett sponsrat inlägg . Endast ren sanning från Att jag provat det.

Ni som hängt här i just mina hästproblem vet ju att jag haft lite problem med Laissa . Hon vart så sjukt stoig, grinig och sur. Lite ryggont hittade veterinärerna men humöret var ju nåt helt annat. Jag har provat MASSOR. Senast var ett välkänt märke som gör reklam för en produkt mycket i sociala medier nu. Jag ville såklart prova det , många stora ryttare skrev att de va det bästa på marknaden nu mot griniga ston.

Köpte 2 flaskor för att verkligen ge det en chans. Ingen skillnad.

Magnesium får hon och stressrelief, utöver det ett foder som inte ger någon överskottsenergi. Sen självklart vet jag att brunsterna påverkar henne från och till. Men just nu har hon fastnat i ett dåligt beteende och man märker att hon inte mår bra av att ”inte må bra”.

MEN så händer det. Får ett tips som verkligen funkar ! Har inte velat skriva nåt om de förräns jag verkligen gett det en riktig chans . Och JA, det här fungerar!

Jag fick tips av den tyska veterinären Uwe Bublitz att prova det här . Köpte det av honom på hans klinik, har provat det i ca 3.5 veckor nu och det gav resultat direkt. Redan efter några dagar märkte man ett lugn hos Laissa. Mer tillfreds och öronen framåt som man saknat.

Så ett innerligt tips till alla er med kanske lite griniga ston. Det HÄR funkade!

Har nån läsare här provat det sen innan och har erfarenhet av det?

Bye Sweden

Update. Är just nu på Kastrup flygplats med klara. Lämnade av Kevin på vägen och hoppade av hos klara runt 08. Åt frukost, fixade oss lite. Nu är vi däremot (snart) påväg till en hemlig destination. Vi vet ju såklart vart vi ska men jag får inte berätta för er ännu. Vårt flyg tar ca 13h totalt så det blir en lång resa. Vi har laddat upp med vindruvor och godis inför resan.

Jag är så tacksam för livet just nu. Så jävla coolt. Den här resan kommer jag att minnas för livet. Verkligen. Jag vill bara berätta för er!!!!

Vi hörs igen när jag har mellanlandat och kanske har nät.

Joe

Fina killen! Joe är så fin i kroppen nu, hade dock velat ha honom ännu mer muskulös, men det kommer med träning och tävling. Det är nästan roligare att jobba med en häst som har en liten ”historia ” bakom sig som Joe, eftersom att han såg ut som ett benrangel när han kom. Idag har de gått i hagen till halv 4, nu ska dom in sen ska jag till Forex & fixa lite pengar. Reser imorgon!!!!

Torsdag

Åter igen var Smilla och pappa på akuten under natten . 2 dagar i rad nu. Så jävla ledsamt för Smillas skull. Berättar kanske mer om det och varför en annan gång, nu mest förbannad och arg.

Idag ska alla hästar ridas. De är typ halvt storm här nere i Ystad men jag vägrar rida i manegen nu. Jag vill rida ute så mkt jag kan trots de viner om kinderna. Kanske tar 20 min extra att få fokuserade hästar, men de är de värt. Mina hittar alltid lite extra bus när de blåser och saker far runt 😉

Ikväll har jag 2 grupper träning och sen kommer Kevin. Efter det väntas 4 dagars intensivt jobb minst sagt. Måste verkligen i denna hektiska period försöka sova ordentligt på nätter och få den sömn jag behöver.

Helgen efter det åker vi till Kalmar. Kul!

Vi hörs under dagen . Nu måste jag snart sitta upp på första hästen och ”fånga dagen” right 😉

Ja, jag är rädd om min häst(ar). Är det okey för dig?

Idag la min mamma ut en bild på Tore i hagen. Han vart nyss riden av mig, fått tunna vårtäcket på sig och rullade sig sådär gott i en torr hage. Bakom han står Majsan och kikar på han, i sin egna hage. Alla åt lunch i solen & gottade sig till max. Det var varmt i solen men blåste riktigt mycket, vinden var kall.

Såklart kom kommentarer in som alltid. Synd om hästarna att de inte får gå ihop eller att grimmor och täcken ska av för att hästarna skulle må bättre. Okey, let`s start this!

Jag blir såååå trött på denna eviga diskussion om andras hästar. Är det inte bettlöst som är the shit så skall det helst hoppas Nations Cup i repgrimma (hallå FEI är det godkänt 🙂 Eller ens att komma med förslag om saker som man inte är insatt i och varför jag eller nån annan har för plan om sin häst eller hästar.

Jag tycker också att hästar ska gå ihop OM det fungerar ihop med hästens mentalitet & användningssätt. Alla hästar är olika individer & jag kan mina utan & innan. Alla hästarna går bredvid varann med bara en planka mellan. Det går dom ibland för att klia varann om de skulle behövas, men de kan även gå därifrån om de skulle vilja.

Majsan har en extrem hög auktoritet & svår personlighet. Hon hade blivit vettskrämd om jag släppte in ex Lux till henne. Lux skulle försaka klättra & betäcka henne i tid och otid, då han är väldigt hingstig inperioder. Tornado är inte snäll mot andra hästar förutom Joe. Zamina skulle säkert kunna gå med någon men efter hennes skadeperiod är jag inte sugen på en sparkskada.

Vi säger såhär. Jag köper en ny häst. Säg att den kostar 1 miljon kronor . Det är en ren tävlingshäst som stått i en miljö där tävling & träning är vardagsmat . Hage kanske inte var en självklarhet som många stall i Europa har det. Ska jag då vips klä av han täcket (han är klippt) och släppa in han med mina 4 andra hästar? De är med klippta och som sagt olika individer.

När Joe kom till Sverige fick han stå i flera månader och tappa utbildning pga en sparkskada i hagen av annan häst.

Jag tycker verkligen inte det är okey att kritisera andras hästhållning om man inte vet innebörden varför man nyttjar den. Hatten av för er som inte klipper era hästar för ni ev motionsrider eller kan ha dem ute i flock till klockan 20 på kvällen eller dygnet runt. De passar säkert era hästar och deras individer. Mina hade på riktigt blivit skräckslagna om jag släppte ut dom i 4 grader, klippta utan grimma och täcke med 12 andra hästar.

Mina hästar är extremt lyckliga. De har fina sommarhagar med gräs att gå i på sommaren (ensamma, bredvid varann), de får all kärlek och lite till de eftersöker. Daglig omsorg med allt va det innebär.

Tror inte att Tores dag är förstörd för han hade grimma på sig i hagen!

Vad anser ni. Hur tänker ni med era hästar? Förstår ni mitt resonemang? Kul att vädra lite åsikter kring detta!