Debatt om Corona

Lyfte på min Instagram igår en liten debatt ang Corona , och hur det påverkar. Det är såklart viktigt att ta vara på hälsan och ta hänsyn till situationen och de som faktiskt är i risksonen. Högst viktigt. Men det skrivs inte så mycket om konsekvenserna som omvärlden får och samhället. Med det menar jag alla företag som krisar, där jag också är inkluderad. Jag ska inte säga att det krisar för mig. Men det är ju såklart oroväckande det man läser om på nätet. Ekonomin är också en stor del i att ett samhälle ska kunna hålla sin fas, man ska kunna leva och försörja sina barn. Då menar jag att det har gått utför på bara några veckor. Alltså väldigt snabbt. Har tre vänner som förlorat sina jobb och de har hyra och annat de ska kunna betala. Jäkligt svårt situation vi är i, och samtidigt så förstår jag båda delar. Vi måste ju också rädda liv och stoppa viruset? Samtidigt som vi också måste ha en värld som fungerar.

Det drabbar mitt företag och mig att vi har kunder som inte tex kan betala längre. Intresset för marknaden är väldigt död just nu för många. Jag kan ju sitta hemma och utföra mitt jobb, men det är ju inte allt. Det ska ju också gå runt. Samtidigt så kan man förvalta det man har lite bättre med mycket mer tid och kvalitets timmar över. Men hjärnan kan ju fortfarande inte kopplas bort ifrån det här.

Hur tänker ni ang det här? Det handlar ju bara om det här just nu. Så kan likaväl öppna upp ämnet!

48 thoughts on “Debatt om Corona

  1. Min sambo har förlorat ett 6-veckors turnerande med SiS – pga Corona. De skulle stå på torg och rekrytera nya för att kunna anställa fler. Men helt plötsligt en tisdagskväll (för 1,5 vecka sedan) ringde de honom vid 20.45 att han bara kunde packa ihop allting i lastbilen och dra hem för allt var avbokat. Han har eget företag och jobbar mycket inom eventbranchen med att bygga upp scener också.. Helt dött… Som tur är har han en bakgrund inom ställningsbyggande så det kunde han nu gå tillbaka till – men för hur länge? Jag jobbar inom hemtjänsten på 75%, men bara i 3-4 veckor till maximalt, sedan går jag hem på mammaledighet då jag idag går in i vecka 33 i graviditeten. Vi har tre barn till (4 år, 5 år och 6 år gamla) som vi måste försörja…

    Barnens gudmor har en make som förlorat ALLA gig som varit inplanerade (egenföretagare inom ljud / ljus) och vet inte hur de ska kunna gå runt i deras ekonomi på grund av detta.

    Barnens gudfar jobbar också inom eventbranschen och riggar punkter på alla möjliga gig. ALLA gig är inställda som sagt, så han står nu helt arbetslös egenföretagare. Var stöttar regeringen dessa egenföretagare som är enmansföretag???!

  2. ”Jag förstår inte hur man kan vilja sätta samhället och omvärlden i den här krisen” säger du. Tror du på allvar att någon vill det? Det är ingen som VILL stänga skolor och arbeten, men det är det bästa alternativet just nu. Givetvis förstår de som fattar sådana beslut vilka konsekvenser det får för ekonomin. Konsekvenserna blir dock garanterad ännu värre om vi inte får stopp på spridningen av viruset.

    Du måste verkligen försöka bli lite mer nyanserad i din analys, allt handlar inte bara om dig och dina vänner som förlorar sina jobb. Fortsätter viruset att spridas i den takt det gör nu finns snart inte resurser att ta hand om de sjuka, även de med andra sjukdomar än corona. Det skulle vara förödande för ett samhälle.

    • Men oj hej på dig med! Här finns inget rätt eller fel. Om mig och mina vänner ? Det var ett exempel på en kris situation som är en konsekvens pgr av Corona. Men super att du utryckte din åsikt men du kan försöka att hålla en god ton 🙂

      • Hej!
        Jag tycker inte att Amandas ton är särskilt hård eller otrevlig, hon levererar rätt så saklig kritik. Särskilt när du uttryckligen ber om debatt och tankar om ett ämne i ditt kommentarsfält måste du också kunna vara självkritisk när du får kritik kring hur du själv resonerar och uttrycker dig i frågan.
        För övrigt upplever jag att det visst rapporteras mycket om de ekonomiska konsekvenserna globalt, för samhället, små och stora företag och enskilda individer. Men självklart måste fokus i rapporteringen ligga på de medicinska aspekterna, liven som står på spel och hur vi inte stoppar viruset (för det är inte målet och inte heller möjligt) utan får ner takten på spridningen så att sjukvården mäktar med.
        Peter Wolodarski skriver en bra ledare på ämnet i DN i dag, läs gärna https://www.dn.se/ledare/peter-wolodarski-inget-modernt-samhalle-kan-tolerera-massdod/
        Apropå hur företag inom ridsporten påverkas finns även en intervju med Peder Fredricson https://www.dn.se/sport/fredricson-hela-var-bransch-star-stilla-bara-utgifter/

      • Men va? På vilket sätt höll hon inte en god ton? Tyckte det va en ytterst saklig och konstruktiv kommentar.

    • Men vet du vad.. det gäller inte tre personer som förlorat sina jobb. Det är flera tusen. Vad tror du händer i det långa loppet om arbetslösheten ökar? Det blir en depression och då begår människor självmord. Förutom detta så ökar våld i nära relationer, våld mot barn ökar osv. Det är inte bara att folk förlorar sina jobb. Ja vi måste stoppa viruset, men jag hade hellre sett att riskgrupperna blev isolerade (att det väljer själva att isolera sej) och att vårdpersonalen givetvis går till jobbet när de är friska. Att stänga ner allt kommer inte hjälpa.

      • Tro mig.. Vi i riskgrupp väljer att isolera oss. Jag får inte åka till min extrafamilj som jag är hos väldigt ofta, för dem har fått gå i isolering för att skydda sig själva. Det innebär att mamman där inte kan lämna hemmet, Inte handla, Inga ”icke akuta ” sjukhusbesök ingenting. Och absolut inga besök. Jag är också i riskgrupp men inte lika allvarligt som henne. Jag gör det absolut mest nödvändiga och resten sitter jag i min lägenhet.. träffar inte ens min pojkvän jag nyligen gått ihop med. Jag ska egentligen opereras på torsdag, men den blir förmodligen inte av – för det innebär en risk för mig som är förstor just nu då sjukvården inte har resurser så det räcker endå… Vi som är i riskgrupp tänker flera ggr om. Vi vill inte ens få en vanlig influensa eller förkylning just nu, jag som har diskbråck och blir riktigt dålig mellan varven är livrädd för att råka få upp nån skada i ryggen och bli dålig nu. För det finns inte resurser att hjälpa mig.. samt att det innebär en extra stor risk att behöva gå igenom akutens lokaler för stunden. Så tro mig.. Vi isolerar oss så gott vi bara kan. Men det hjälper inte för att hindra viruset. Dessa uppmaningar handlar inte bara om att rädda oss k riskgruppen, det handlar om att kontrollera mängden sjuka så sjukvården hinner med.. Vi har inte resurswr nog att hantera detta som det är så ökar det mer kommer sjukvården få lotta om vems liv som ska räddas och vem dem ska låta dö – ENDAST i brist av resurser såsom intensiv vårdplatser, respirator och framförallt PERSONAL – för personalen är också hemma sjuk…

        • Min svärmor vill exempelvis inte isolera sig. en 72-årig pigg kvinna – dock med ME, nedsatt immunförsvar och lungproblem sedan tidigare. Nu har sjukhuset beordrat henne att sätta sig själv i karantän pga allt detta. Min svåger riskerar absolut att dö om han får Corona. Vilket vi vet om. Men han har också en affär som han äger och som han är ensam arbetare i – kan inte bara stänga för då blir han utan inkomst. Så han måste jobba.

      • Ja du säger det själv nellie. Det är en krissituation pga corona. Inte pga av att skolor och arbeten stänger ner. Krisen är ett faktum, oavsett om man tvingas jobba hemifrån eller inte. Det ÄR hemskt att samhället stängs ner så som det gör nu, och det får tråkiga konsekvenser, men ni måste inse att det får ännu tråkigare konsekvenser om vi låter viruset spridas.

        Jag hör själv till en av dem som förlorat jobbet pga corona. Det är inte kul, jag har som alla andra hyra och andra utgifter att betala. Men man måste försöka tänka ett steg längre. Det räcker tyvärr inte att säga att de som befinner i riskgrupp ska isolera sig, eftersom de i stor utstreckning är beroende av andra människor, tex vårdpersonal.

        Att stoppa smittan måste vara prio ett, annars kommer allt falla på ett ännu mer brutalt sätt än det vi ser nu.

  3. Vet inte hur det är i Danmark, men upplever ändå att det lyfts i Sverige. Tror ingen undgått att det är tuffa tider för alla företag just nu, många som får stänga igen och som kämpar för att överleva. Jag upplever snarare att samhället sluter upp, allt fler gör vad man kan för att stötta lokala producenter, butiker och företag. Vet flera av mina vänner, kollegor, nära och bekanta som äter ute/take away mycket mer nu (dvs så mkt dom har ekonomisk möjlighet till) nu i dagarna för att stötta lokala restauranger.
    Jag tycker att de svenska myndigheterna i mångt och mycket handlar rätt, man avvaktar och ser hur spridningen ter sig, stänger inte skolorna mer än nödvändigt (distansundervisning för universitet och gymnasieskolor) och man råds till att jobba hemma om man kan. Jag själv går till kontoret så länge vi får och så länge jag känner mig frisk och kry. Det sätts även in stödpaket för att stötta företag, stora som små. Men man kan inte sticka under stolen med att vi står inför en kris, såväl rent virusmässigt som ekonomiskt. Och den ekonomiska krisen lär märkas av över hela världen.
    Det är en balansgång och nu mer än någonsin måste samhället sluta upp och stötta varandra. Ingen kan göra allt men alla kan göra något. Och såklart, vara noggrann med sin hygien!

  4. Tycker att du formulerade dig både mer moget och genomtänkt nu än du gjorde på Instagram. Men jag tror ändå att du hade sett väldigt annorlunda på situationen om riskgruppen var 20-åringar och du själv varit i fara…

  5. Det är ingen av oss som läser och skriver här som har något i närheten av en helhetssyn på situationen. Nationalekonomer, smittskyddsläkare, politiker och andra experter i samhället fattar tillsammans de svåra besluten. Vi andra ska bara vara tacksamma över att det inte är vi som behöver väga samman alla dessa olika konsekvenser. Lita på att det är de bästa funktionerna i vårt samhälle som fattar beslut efter en helhetsbild som ingen annan har.
    Lyd de rekommendationer som ger av myndigheterna. Det har är en situation som världen inte behövt hantera på över hundra år. Det är inte läge för ”vanligt folk” att ens ha en egen åsikt eller debattera, vi ska bara göra som vi blir tillsagda just nu…

    • Marie du formulerar exakt vad jag tänker bland alla dessa ”allmänt tyckande” som saknar all den utbildning, erfarenhet, kunskap och analysförmåga som behövs i denna extremt svåra situation som vi delar med hela mänskligheten just nu. Tack och ett stort +1!

    • Nja, jag är väl inte lika positiv som du – anser att det fortfarande, emellanåt, tas rena idiotbeslut av exvis politiker m.fl styrande i samhället. Så att bara ”göra som man blir tillsagd” känns… Väl naivt för.min del kan jag ju säga.

      Men visst, om världen förändras tillräckligt mycket i framtiden så är det sådana som du som rättar in er i leden och lyder, som kanske, eller kanske inte, slutligen kan tillhöra en elit.

      Avslutningsvis har ALLA människor rätt till sin åsikt, glöm aldrig det!!!!! Det var nog den meningen som pissed me off om jag ska vara ärlig.

      • När det gäller nationell kris och pandemi så HAR DU INGEN ÅSIKT. Du lyder order och inte ett skit mer.

          • Det är klart att politiker fattar vad man uppleva som dumma beslut ibland, de är också bara människor som försöker utföra sitt uppdrag så gott de kan.
            Jag själv brukar passa mig noga för att ha (och yttra) en åsikt i frågor som jag inte vet särskilt mycket om. Jag ställer mig själv frågan; tillför min åsikt något gällande lösningen på denna frågeställning? Väldigt ofta blir svaret nej…
            Kan jag något om att bekämpa en global kris gällande människor liv, hälsa och ekonomi? Nej. Finns det andra som har mer information? Ja. Är det då en bra idé att i detta fallet göra som jag bli uppmanad? Verkar vara det bästa jag kan göra just nu. Kan jag ompröva mitt beslut när jag har mer/ny fakta? Ja. Gör det mig naiv? Nej.

          • På vilket sätt då? Utveckla! Utveckla gärna också hur du kan ha en ÅSIKT om pandemin. Du kanske är den Emma vi ser på tv ibland som är epidemiolog, i så fall får du uttala dig.
            Man kan ha hur många åsikter som helst med just nu så lyder vi det vi blivit tillsagda. Punkt.

  6. Jag tycker som ovanstående att vi inte har så mycket val just nu än att lyssna och lita på våra epidemiologer. Även fast jag håller med om att det är tragiskt för samhället och jag lider med alla vars jobb och inkomst sätts på spel (sen SÅKLART att det är allra värst för riskgrupperna med högre risk för värre komplikationer om de får sjukdomen). Själv pluggar jag och hade PRECIS nått den praktiska delen av utbildningen, distansundervisning är inget alternativ för oss då det gravt skulle påverka vår kompetens som examinerade. Det pratas om att plugga ikapp i sommar, en tid då jag egentligen hade tänkt vila och sommarjobba, ett jobb vars inkomst jag är beroende av för att kunna bo kvar i min lägenhet. Allt är osäkert och livet är nog rätt jobbigt för de flesta, men vi kan inte göra så mycket än att följa de rekommendationer som finns och hjälpas åt. Extremt ovanlig situation.

    • Jag pluggar också och vi är inne i en period med praktik där vi missar mycket. Vill de att man ska praktisera på sommaren får de ge mig csn, hur tusan ska man annars klara sig?

  7. Det skrivs väl jättemycket om samhällskrisen som håller på att uppdaga? Börsen störtdyker, folk förlorar kapital och arbeten går i konkurs. Det är ingen hemlighet vad som håller på att hända och det är allmänt känt att vårt samhällssystem fallerar så fort något inte går som det ska. Det är väl så att politiker och forskare inte ser något annat val än isolering än att det blir en riktig epedemi som skövlar befolkningar.

  8. Nu är det också så att vi levt i en extrem högkonjuktur senaste 10 åren där det bara gått uppför. Har man haft en någorlunda inblick i vad som pågått inom världen (ekonomiskt både på företag och individnivå, konflikt etc) så har det mesta tytt på att vi är på väg in i en lågkonjuktur. Sen att Corona varit en katalysator för hela grejen är såklart tragiskt.

    Där vi är nu hade hänt förr eller senare.
    I Sverige är vi högt belånade, vi lever över våra tillgångar och den här naivitet som människor haft kommer sätta många i en jobbig situation.

  9. Jag tror att min åsikt om det hela är ganska impopulär. Jag anser nämligen att man bör sätta de som tillhör i riskgrupper i karantän (de flesta är ju pensionärer = har sin pension, övriga skulle kunna få sjukbidrag p.g.a. sina ökade risker), och helt enkelt låta viruset ha sin gång med övriga. Då bygger vi upp en viss immunitet inför nästa omgång dessutom, för det kan ju komma en sväng till. På så sätt skulle inte ekonomin köras i botten för varken enskilda personer eller landet, för hellre en massa personer som blir hemma några enstaka dagar var p.g.a. feber än att varenda kotte ska sitta hemma i flera veckor. Man ser ju dessutom hur ungdomar från gymnasier och universitet sitter på caféer och pluggar nu när dom ska läsa på distans = helt verkningslöst eftersom dom ändå är ute och träffar massa folk.

    • Jag tror faktiskt att fler och fler får denna åsikt. Jag håller nämligen med. Ska vi lyckas skydda samhället från en djup kris så måste det vara det bästa sättet så att folk kan komma ut och jobba igen och ungdomar/vuxna kan gå i skola

    • «Gå sin gang»? Se hvordan forholdene er i Italia, der 500-800 mennesker dør hver eneste dag, kun av Corona fordi de ikke har kapasitet på sykehusene til å behandle alle samtidig.
      Jeg er heller ikke begeistret over at alt stenges ned; min samboer og begge mine foreldre har mistet jobbene sine, og det er absolutt ikke kult.
      På den andre siden: Jeg jobber som intensivsykepleier på en av de avdelingene som står i beredskap og skal ta seg av Coronapasienter, og jeg er faktisk enormt glad for at samfunnet stenger av for en kort periode og begrenser smitten så godt det lar seg gjøre. Jeg vil ikke stå i samme situasjon som sykepleierne og legene i Italia, med sprengt kapasitet og der de avviser alle over 60 år. Her i Norge er alt som kan stenges stengt: butikker, skoler, barnehager, reiseselskaper, kommunegrenser og så videre, og enn så lenge er det ikke et uhåndterlig antall innleggelser på grunn av corona. Det kreves så enormt store ressurser for sykehusene, og med personal i karantene og begrenset antall intensivsenger er jeg glad for at smitten begrenses så godt det går.
      Om jeg er oppgitt over den økonomiske situasjonen, både privat og nasjonalt/internasjonalt? Absolutt! Jeg synes det er skremmende, uforutsigbart og jeg gruer meg til dette er over for jeg tror ikke noen helt vet konsekvensene, og det er helt tragisk å se hvordan dette påvirker samfunnet, både de som er «vanlig» ansatte og som mister jobbene sine, og de som har eget foretak som går dukken på grunn av dette. Jeg håper du og Olav kommer dere vel gjennom denne perioden! Jeg får jo som sagt kjent på det selv også, med nær familie som mister jobber og inntekter.

      Fra sykepleietperspektiv er jeg glad for at kurven «flates ut» over lengre tid, enn at vi får en smittetopp med så mange tilfeller samtidig at vi ikke klarer å håndtere det.
      Bedre med to-tre uker med isolasjon enn at dette skal drøye utover flere måneder, med tiltak som bare utføres halvhjertet.

      Hilsen sykepleier på nattevakt 😊

      • Detta är en situation som alla kommer att bli lidandet av, en del ekonomiskt en del genom att dö!

        Själv föredrar jag att bli lidande ekonomiskt alla dagar i veckan än det andra alternativet!

        Själv önskar jag att allt som kan stängas ner bör stängas ner, för OM jag har oturen att bli så sjuk att jag behöver intensivvård så hoppas jag på att få den hjälp jag behöver. Mardrömen som är i andra länder, där läkarkåren måste välja vilken som ska få hjälpa och vem som ska bli utan, hoppas jag att vi kan slippa i Sverige, men då måste kurvan precis som skribenten ovanför skriver, planas ut. Och enda sättet är att minimera smittospridningen.

        Detta är en sån komplex situation som få länder har varit ut för tidigare, och absolut inte i en sån här världsomfattning. Alla kommer att bli lidande på ett eller annat sätt, ekonomin kommer inte att bli det den har varit på länge efter det att detta virusutbrott är över. Många är vi som kommer att behöva ställa om vårt levnadssätt och många är vi som kommer att få uppleva att det behov vi ansett oss behöva kommer att vara ett helt annat när detta är över. Det blir bara att acceptera och försöka att göra det bästa av situationen.

        Men under tiden detta grasserar så finns det faktiskt en viktig sak som alla kan göra….och det är att ta ansvar över sitt eget handlande och försöka att minimera smittspridningen så gott det bara går.

        Var rädd om varandra ❤

    • Grejen är den att viruset kommer drabba oss alla – det handlar om att bromsa upp det så sjukvården klarar av det. Personalen är också sjuk och blir sjuka och vi har inte resurser att behandla folk som det är. Det handlar just nu om att bromsa viruset framfart så samhället ska klara det så bra som möjligt.

      • Svarar lite allmänt till de ovan:
        Ja alltså jag menar ju inte att vi ska ska skita i riskerna och bara köra på som vanligt. Självklart ska man vara på sin vakt, tvätta händerna extra noga och dra ner på kontakten med andra. Likaså är det väldigt vettigt att inte besöka sjukhus/vårdcentraler eller personer i riskgrupper om man har minsta symptom på corona. Jag menar absolut inte att vi ska låta viruset härja i full fart bland riskgrupperna, dvs dom som mest troligt kommer behöva intensivvårdsplatser och sjukvård (och riskerar att avlida). Därav att jag skrev att vi bör sätta just dom i karantän så dom blir skyddade, inte hela samhället.

        Vi ser ju tydligt hur ekonomin kraschar. Folk blir av med jobben. Företag väntas gå i konkurs. Och med ekonomiska problem ökar andra negativa sidor i samhället (t.ex. klyftorna mellan barn från rika/fattiga familjer, skulder och psykisk ohälsa ökar). Just nu är ekonomin ett större orosmoment än corona hos de flesta. Minns inte var jag läste om den undersökningen dock.

        Måste också förtydliga att jag ju givetvis följer de direktiv som ges. Det här är bara mina tankar och åsikter, inte mitt handlande.

    • Jag förstår att det kan vara frestande att tänka så. I Storbritannien hade man precis den strategin till att börja med. Men man fick överge den ganska snart, p.g.a. att den inte fungerade. Smittkurvan steg jättesnabbt och de insåg att sjukvården inte skulle klara av alla sjuka. Så numera är det isolering som gäller även där.
      När detta virus har drabbat oss några gånger kommer fler och fler bli immuna plus att det kommer att finnas vaccin, men den tänkta genvägen fungerade inte.

    • Ett problem med detta är ju dock att alla som är i riskgrupper faktiskt inte vet om det, t.ex. inte alla yngre personer med nedsatt immunförsvar som faktiskt vet att de har just nedsatt immunförsvar.

    • Som andra redan nämnt så är risken hög att vi överbelastar sjukvården på detta sättet. Sedan så finns en annan risk i att vi inte vet tillräckligt om hur länge en människa är immun mot covid-19, om man ens blir det över huvud taget. Det är ett ganska farligt antagande att flockimmunitet skulle funka för coronaviruset just nu när det är så okänt för oss.

  10. Ja, vart ska jag börja….
    1. Då jag har en familjemedlem som jobbar på IVA (intensivvårdsavdelningen) så kan jag informera att de som ligger där med Corona inte enbart är de som klassas som riskgrupper…så nej jag tror inte på att bara isolera riskgrupperna…finns en anledning till att gymnasiet och aktiviteter runt om i landet ställs in eller körs på distans, vi behöver ha respekt för viruset.
    2. Som några skrev ovan är svenskar i allmänhet sjukt skuldsatta, det är liite ”skyll er själva” ni som lever över era tillgångar. Själv har jag inga lån, inga krediter, kör tillgångar på ”säkra” konton och Invest konto enbart med belopp jag är ”okej” med att förlora. Jag har A-kassa och sparpengar, ärligt så tycker jag faktiskt inte ett dugg synd om er andra för att ni inte har planerat er framtid, det tog två generationer från andra världskriget att glömma, sorry.

    Jag kan punkta på i all evighet men känns som att dessa två har störst tyngd för tillfället.
    Var rädda om er!

    • Ja precis, jag vet inte varför så många i Sverige har fått för sig att viruset skulle vara riskfritt för stora grupper av människor? De som ligger inne för intensivvård är i alla åldrar förutom kanske de riktigt unga. När platserna och resurserna för intensivvård tar slut så kommer såklart även yngre patienter att dö – anledningen att de överlever nu är ju de omfattande vårdinsatserna.

      Dessutom om man ”isolerar” alla pensionärer samt andra sårbara och låter resten av samhället bli sjuka, vem skall se till att de isolerade får mat, annan vård och omsorg osv? Det är omöjligt att totalt isolera enbart dessa grupper.

      Håller även med dig angående ekonomin, det är ganska skrämmande att samhället är så bräckligt att några månader av mindre konsumtion kan få allt att störta okontrollerat. Det måste ju finnas lite motståndskraft i systemet för sådana här saker kommer ju hända då och då.

    • Punkt nr 2, så sant! Alla mina jämnåriga tycker jag är konstig som håller i mina pengar (precis fått ihop till en okej buffert) istället för att slösa. Men jag har ingen säker anställning, ingen familj att få hjälp ifrån, så jag måste ha en buffert för framtiden. Är glad över den nu. Dom som lagt pengar på kläder, fest och resor istället får skylla sig själva helt ärligt, är man vuxen nog att ha ett jobb och hyra att betala är man vuxen nog att läsa på om privatekonomi också (och har man diagnoser som gör det svårt kan man få hjälp hos kommunen).

  11. Nu har Corona vänt upp och ner på världen men för någon i din situation kan det vara ett exempel på hur bra det kan vara att ha flera olika saker igång samtidigt. Jag tänker på att du både har din blogg med sociala medier, och sedan hästarna med o.n sporthorses. O.N sporthorses kan fungera utan bloggande och bloggen kan fungera utan hästar (eller utan så lyckade tävlingsresultat, även om du skulle rida, utan att vara totalt hästberoende hela tiden). Du har ju ingen utbildning men du har dessa 2.

    Blev lite tvärt om för Linn Olsson. Hon valde ju att skaffa en ekonomiutbildning och ”vanligt” halvtidsjobb fritt från bloggen för att ha en utväg från sociala medier och bloggandet. Sen blev det ju så att Soraya fick sin skada och då slutade hon sedan att blogga och den inkomsten försvann. Hon kunde göra det. Sen finns det såklart massvis med folk inom sociala medier, hästar, eller med ”vanliga jobb” som bara har 1 inkomstkälla. Men ett bra exempel på varför dig kan vara klokt att hålla igång både hästarna och sociala medier inklusive blogg! För då ska det mycket till för att det ska vara 0 kronor som inkomst.

    • Kloka tankar.

      De verksamheter/ enskilda som kan ”stå på många ben” har alltid störst chans att klara sig.

      Det såg man även under foderkrisen 2018: de som inte enbart sålde foder/ hade inackorderingar klarade sig bättre.

      En bra påminnelse till tex de som kan tjäna pengar på bloggande som ju kan ske även om man i värsta fall skulle bli isolerad.

      Att man ska vara rädd om sina läsare har påpekats många gånger och det är säkert jättebra för många att ha bloggandet som inkomst just nu.

    • Efter sommaren tror jag… snart maj och studenten endå 💁‍♀️ detta lär vara i några månader minst

  12. Hej!
    Hoppas det är bra med dig och dina nära!
    Är en tjej på 18 år och pluggar för tillfället i Frankrike. Så med tanke på att jag är här och att mina två värdföräldrar jobbar inom sjukvården har jag ett litet annat perspektiv. Jag kommer ihåg hur det var för kanske 3 veckor sen, när skolorna fortfarande var igång och siffrorna började ticka uppåt, men det gick fortfarande långsamt. Och trots värdföräldrarnas varningar var jag inte så orolig, jag var absolut försiktig, men hade inte riktigt fattat allvaret i situationen. Men både antalet sjuka och antalet döda fortsatte att ticka uppåt och när skolorna och internatet som jag bor på under veckorna stängde och det blev utegångsförbud här tror jag det blev en väckarklocka för många. Nu ligger vi här i Frankrike på 450 döda och 1587 ligger i intensivvård, varav hälften är under 50 år. Och vi har inte nått peaken än. Många säger att vi har att vänta en situation som den i Italien, där anhöriga till de som har gått bort inte ens får ha riktiga begravingar. Det är en krigssituation här nu, där sjukhuset har satt upp tält på parkeringen för att kunna ta emot trycket av patienter som är att vänta.

    Jag vet att det här låter alarmistiskt, och att det kan kännas så långt bort från situationen som är i Sverige. Men sanningen är att när jag kollar på Sverige så ser jag hur det var här för ett par veckor sedan, när jag, som mina kompisar nu i Sverige, inte riktigt hade fattat allvaret i situationen. En epidemi måste gå igenom 60% av befolkningen för att sluta (60% av befolkningen måste bli immun), så vad hindrar Sverige från att gå den väg som Frankrike är på, om inte kraftiga åtgärder tas ?

    Jag vet att världen samtidigt är i en ekonomisk kris, värre än finanskrisen 08, och att det är tufft för många just nu, men prioriteten MÅSTE vara att rädda liv, för vi är i en otroligt allvarlig situation just nu. Många i Sverige har inte insett det, men det är en fråga om liv och död (oj, vad klychigt, men men…) för många, och inte bara äldre. Så snälla, i se allvaret i situationen, ta de åtgärder som behövs och var rädd om varandra.
    Ingen vill ha en situation i Sverige som i Frankrike eller Italien.

    Kramar från tjej i Frankrike orolig för hennes nära och kära i Sverige

    • Bra skrivet! Håller med om att det är svårt att förstå allvaret innan det kommer närmare. Men det här är på riktigt och ingen hysteri som vissa verkar tro. Kramar från Spanien

    • Riktigt bra skrivet! Det är tyvärr försent att ta i bruk åtgärderna när problemen börjar uppstå. Viruset har en lång inkubationstid, vilket gör att de som smittas nu först syns i statistiken om en eller två veckor.

    • Otroligt bra formulerat.
      Denna hysteri som folk tror att vi har nu, kommer bli vår verklighet om 2-3 veckor.

  13. En bra grej är att spara ihop till en buffert på ca 3 månaders kostnader (privat alltså) innan man börjar lägga pengar på resor/hästar/kläder/prylar/fest så hade nog fler unga i tex restaurangbranschen klarat sig bättre nu. Försent nu, men det är ju bra till framtiden, precis som att gå med i a-kassan.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.