Imorgon kör vi & musik

Sitter i bilen påväg hem från stallet med O. Vi lyssnar på ”innan du väcker mig”.

Den låten släpptes när vi träffades för första gången hemma hos mig. Han visade inte då att han gillade den låten, förens han kom hem och spelade den på repeat. Minns att han filmade på kvällen när han lyssnade på den och skrev att han tänkte på mig. Musik kan verkligen stanna kvar i ens hjärta och spela upp alla minnen man kände då. Den perioden var så konstig för mig, men jag visste en sak, och det var att jag ville vara med honom. Det blev bra dessutom!

Har ni någon låt som ni har mycket minnen till? Innan du väcker mig har vi egentligen inte så mycket ”minnen ” till. Men jag ryser fortfarande i hela kroppen och det känns som att jag där och då är i tiden vi träffades. Hur ledsen jag var inombords men glad med honom. Hur allt bara blev korrekt liksom och spännande!

24 thoughts on “Imorgon kör vi & musik

    • Litt morsomt det der, hvordan livet bringer noen mennesker sammen, uavhengig av hva slags situasjon man allerede er oppi, det kan man ikke alltid styre. Jeg var sammen med min ex da jeg møtte det som nå er min fru. Når jeg ser tilbake (alltid lett å være etterpåklok) mistrivdes jeg veldig i forholdet, jeg var absolutt ikke meg selv. Jeg forsvant, men tviholdt på forholdet fordi jeg trodde det var et bra forhold. Skal sies at jeg også slet med å komme ut som lesbisk, så det forholdet var kanskje et lite statement ovenfor mine foreldre, man kan jo analysere så mye man vil. Poenget er, jeg møtte Camilla på treningssenteret, hun som instruktør og jeg som vanlig medlem. Jeg var helt betatt fra første dag jeg så henne, og vi begynte å prate litt nå og da, og jeg skjønte fort at de følelsene jeg fikk der var av en helt annen karakter enn hva jeg noensinne hadde opplevd før, også i det forholdet jeg var i. Mange ville vel kommet med pekefingeren direkt og sagt at det ikke var innafor å prate med henne (var aldri noe annet enn prat) mens jeg var i et annet forhold, men det var faktisk det jeg trengte for å gjøre noe med livet mitt; gjøre det slutt med min ex og starte et helt annet kapittel. Det var et lite spark bak, rett og slett. Og det er jeg sjeleglad for i dag; vi har vært sammen i fem år, på søndag om en uke kan vi feire vår 1 bryllupsdag, og vi har en fantastisk liten sønn på 4 måneder!

      Så uansett om Nellie var i hop med K på den tiden, hva spiller det for rolle? Hva vet vi lesere om hvordan forholdet var? Hun har sagt selv at hun ikke hadde det bra på den tiden, og se hvordan hun har blomstret opp etter at hun møtte Olav? Det er det viktigste. Og så klart at man avslutter det forrige forholdet på en ryddig måte før man går videre. Jeg synes Nellie har gjort noen riktige valg, utifra hva vi lesere har fått innblikk i. Hun virker lykkelig med Olav, og det unner jeg henne virkelig!

      Og Nellie: du gjør en fantastisk jobb med foretaket og flytting. Håper du holder motet oppe, til tross for negative kommentarer stadig vekk. Hold gården og flyttingen så privat du vil, steng gjerne kommentarfeltet om du trenger en pause. Fortsett gjerne å blogge, for det er spennende å følge deg! 😊 mange hilsener fra Norge 😊

  1. You simple the best med Tina Turner, gråter ögonen ur mig varje gång efter alla fantastiska minnen med min ponny, även fast det är över 11år sen hon somnade in hastigt.

  2. North – Sleeping At Last

    Lyssnade på den låten när jag var påväg till veterinären för att min första hund skulle somna in (pga sjukdom). Får fortfarande tårar i ögonen trots att det är tre år sen nu ❤️

  3. En fundering baserat på föregående inlägg och den mängd kommentarer som numera flödar på bloggen.

    Jag tänker att det alltid kommer att finnas läsare som hyllar dig Nellie och tycker du är felfri no matter what och sedan finns det motsatsen; felsökarna som hugger på precis allt.

    Jag tror inte att det är varken bra eller utvecklande att bara omge sig av de som utan urskiljning tycker att allt du gör är bäst och vissa hatare lär du inte få bort vad du än skriver/ gör.

    Med detta sagt vill jag ändå ge dig ett tips som kan vara värt att prova.

    Du har väldigt många gånger fått exakt samma kritik från olika läsare men ändå bemöter du den inte vilket säkert retar en del och kanske bidrar till en del kommentarer som inte är så positiva.

    Exempelvis att du inte svarar på kommentarer och att du hugger elakt på en del läsare.

    På gott och ont bedömer man ibland så som man själv blir bemött och nu känns det som att det har blivit en ond spiral; läsare skriver idiotiska kommentarer, du hugger tillbaka, det kommer ännu mer skit i kommentarsfältet, du blir ännu surare/ mer negativ och så bara fortsätter det.

    Varför inte försöka att tex svara på en del kommentarer som dels tar ”3 sekunder” att svara dels kanske, kanske stoppar vissa spekulationer.

    Jag ger 2 exempel:

    Kommentar ”skulle vara roligt att veta vilka hästar du har i stallet nu” (frekvent fråga) kan på 6 sekunder besvarats med: ”Just nu har vi Kalle, Olle, Stina, Pelle, Nisse och Misse i stallet”.

    Kommentar: ”finns det ridhus dit ni flyttar” kan besvaras med ”nej vi har inget ridhus men planerar att bygga. Hoppas ni vill respektera att jag inte vill skriva mer om detta just nu”.

    Jag säger inte att dessa 2 svar skulle få bort alla surisar och spekulationer men jag tror faktiskt att en del hade försvunnit.

    Varför inte prova i stället för att bara vara tyst eller skamma dina läsare och ”hota” med att du inte kommer att dela med dig osv?

    Var den bättre personen i detta, ta till dig kritik och försök med en ändring- det tror jag skulle kunna fungera. Och gör det inte det så har du provat utan, som jag ser det, allt för stor ansträngning.

    • Jag håller med till stor del. Många av hennes läsare (inkl mig själv) är äldre än henne och därmed uppfattas hon ibland som omogen när hon blir verkar bli skitsur av konstruktiv kritik.

      Negativ kritik är en sak (och man kan bara ignorera det), men när hon gång på gång får kommentarer med uppriktigt nyfikna frågor och/eller konstruktiv kritik som hon sedan tolkar som hatkommentarer, så blir det inte bra.

    • Det var mycket klok och välformulerad feedback i inlägget ovan. Du är ju i en mycket speciell situation – delar av ditt liv är en produkt som vi läsare konsumerar. Som jag förstått det står bloggen fortfarande för en stor del av din inkomst. För alla som bedriver försäljning av en vara, är kundernas återkoppling kritisk om man vill fortsätta vara relevant och tjäna pengar. Jag läser flera hårt formulerade kommentarer, men jag tolkar dem som mer intresserade läsare om slagit över i frustration än hat och avundsjuka. Jag skulle tro att över 90% av dina läsare är intresserade av hästar. Satsa på dessa läsare, det är här du kan vara unik på marknaden och dessutom stötta er andra verksamhet. Om bloggen tar för mycket tid och energi, skippa inlägg om shopping, musik och frågor om vad vi gör på tisdagar. Tipsa om vardagsövningar, ta bilder på hästarna, svara kort på frågor. Du ska hålla i många år till, man ska inte bli arg och frustrerad på sitt jobb, då måste man göra en förändring. Lycka till med gård och hästar.

    • Håller också med. Frågor besvaras oftast aldrig, alternativt med hugg tillbaka och det är klart att det retar en del. Det händer mycket i Nellies liv just nu och såklart är folk som följt henne nyfikna och ställer frågor. Om man inte vill ha frågor så är det vettigast att inte skriva något alls. Blir ju inte mycket till blogg men Nellie slipper alla frågor som hon tycker är jobbiga. Om frågorna på bloggen blir en energitjuv så lägg den på is ett tag och fokusera på att bygga upp företaget.

        • Visst är det så. Tänker mer att om det blir en ohållbar situation för en själv så är det bättre att stänga ner bloggen. Man ska inte må dåligt av att gå till jobbet, oavsett jobb. Blir det för trist stämning på bloggen så kommer ju även det leda till att läsarna blir färre och då självdör bloggen ändå.
          Kanske bra att stänga ner ett tag, starta om med nya tag och nytt koncept.

          • Så du slutar alla jobb där du inte älskar alla dina kollegor till 100%??

            Kom ner på jorden.
            Suck it up & gå vidare!

          • Under den tiden riskerar man att förlora stora delar av sin inkomst och / eller sponsorer – tror inte det är ett klokt drag.

            Kanske många inte förstår hur bloggvärlden fungerar, inte heller vad man tjänar på att ta emot andras hästar för tävling/ träning/ försäljning= inte mycket.

            Ska man försörja 2 personer och skapa grundplåt för fortsatt tävlande och uppbyggnad av ny verksamhet måste man tänka smart och inte låta några idiotkommentarer sätta krokben.

          • När jobbet blir en energitjuv så slutar jag – ja. Varför bli ledsen av att gå till jobbet när man kan gå vidare? Första saken är givetvis att försöka få det att fungera, men märker man att det barkar åt fel håll så är det bara att gå. Ingen ska må dåligt på jobbet. När det gäller en blogg så får man tänka till ordentligt hur man gör. Finner man sig i den trista attityden som finns i kommentarerna eller är det helt enkelt FÖR jobbigt. Det är bara Nellie som kan avgöra om det är värt pengarna.

    • Jag håller också med, både dig och flera som besvarat den här kommentaren. Jag tror vi lite äldre läsare (äldre än Nellie) ofta ser det på ett annat sätt, kanske med lite vuxnare ögon vilket kan göra att Nellies reaktioner verkar barnsliga och naiva. Jag tror hon skulle ha mycket att vinna på att försöka tänka lite på att ”vara den större personen”, lyssna på konstruktiv kritik istället för att bara stämpla allt som hat och avundsjuka och faktiskt också ägna en tanke åt att utan alla läsare skulle hon inte ha möjlighet att ha det liv hon har idag. ”Vi” förtjänar bättre än det bemötande vi i nuläget ofta (tyvärr) får av Nellie och jag tror hon skulle vinna mycket på att inse det!

      • Instämmer såååå! Det är exakt så jag känner och upplever det.

        Jag har svårt att se allt detta påstådda hat och avundsjuka…enstaka kommentarer är absolut tråkiga men nu framställs det ju som att nästan alla vill Nellie illa.

        Nej, vi vuxna har annat att ägna vår tid åt än att hata en trots allt främling och Nellies egen attityd lämnar mycket övrigt att önska från någon som precis som du säger har försörjt sig på bloggen i åratal.

        Och nej, man ska inte tåla vad som helst men åter igen så är det mesta för en vuxen no biggie och jag hade bara skrattat hela vägen till banken och tackat för möjligheten att leva ett fantastiskt bra liv, frisk och med härlig familj.

        Nellie…läs ditt eget inlägg som du skrev för några dagar sedan om att vara tacksam och inte gnälla och lev som du lär.

      • Håller med ovanstående kommentarer & din också! Så väl formulerade och tydliga!

        Som det har skrivits ovan, så är en hel del av Nellies läsare äldre än henne själv (mig inkluderat), och vi läser hennes blogg då vi tycker att hennes liv och driv är otroligt intressant och inspirerande. Det som inspirerar mig är Nellies utveckling genom åren, sedan hennes ponnytid tills att hon köpte Hilda & Laissa, tills det att hon nu driver ett företag tillsammans med O. Att tänka att hon fyller 19 i år och att hon befinner sig där hon är idag, är inspirerande enligt mig!

        Såklart finns det dem som är avundsjuka, det finns det alltid oberoende vem man är & vad man gör med sitt liv, och det är ju aldrig trevligt. Då man blir äldre lär man sig med tiden att skaka av sig det mesta, och att inte ta det personligt. Såklart tar man ju åt sig en del av det, men så är livet tyvärr.

        Enligt mig har de flesta kommentarerna, som Nellie har reagerat på, varit fyllda av genuint intresse och iver. Det finns ju helt klart även kommentarer som har kritik i sig, men det är för det mesta faktiskt konstruktiv kritik. Här märks det att Nellie tyvärr inte alltid ser det på det sättet som det är menat, då menar man ju inte att vara elak eller att spy avundsjuka omkring sig. Tvärtom, de kommentarerna försöker hjälpa Nellie förbättra sin blogg på vissa specifika områden.

        Då är det synd att alla läsare ska lida av Nellies irritation (som ibland är totalt förståelig och befogad), när hon hotar med bl.a. att inte mera dela med sig.

    • Väldigt bra och välformulerad feedback i den här tråden. Jag tror Nellie, att bloggen kan bli riktigt bra om du tar till dig de här synpunkterna.

      Du har en väldigt bra platform här. Utveckla din blogg in i vuxenvärlden. En levande blogg med kommentarer och diskussioner är intressant att läsa. Ännu mer intressant om du väljer att föra dialog med dina läsare, ex genom att svara på frågor. Det kommer alltid att finnas ett visst mått av tråkiga kommentarer, men av vad jag läst så är det få sådana. Jag ser inte många hatfulla eller avundsjuka kommentarer. Men det inleder till spekulation när du skriver om något och sen lägger locket på. Särskilt något som är enkelt att kolla upp med några knapptryckningar. Skriv inte om sånt du vill hålla privat. Skäll inte ut läsarna när du får kommentarer du inte tycker om. Du fick ett råd att utveckla bloggen till en renodlad hästblogg, det tror jag är ett bra råd. Vi är många som tycker att det är intressant att följa din och Olavs uppbyggandet av O.N Sporthorses. Du har ett vilja och ett driv som är unikt och det är intressant att läsa om.

      Som någon tidigare skrivit så är bloggen troligen en bra inkomst och grunden för satsningen på hästverskamheten. Och om man vill sälja något är det viktigt att lyssna på kunderna (som vi bloggläsare är). Ta tillfället i akt. Lyssna på feedbacken och gör bloggen ännu bättre. Du kan nå hur långt som helst.

      Lycka till med allt!

      • Och efter alla dessa kloka och konstruktiva kommentarer hade jag önskat någon form av respons från Nellie och inte den sedvanliga tystnaden.

        Nellie; du skrev för ett tag sedan att du är väldigt envis/ vill ha saker på ditt vis och kanske är det där skon klämmer; att du inte vill ”lyda” läsarnas välmenande råd utan köra ditt race och skriva bloggen så som du vill?

  4. När jag var tillsammans med mitt ex lyssnade vi mycket på U2. Gjorde det aldrig innan och gör det inte nu efter heller. Trots att det var flera år sen nu så kommer alla de härliga känslorna som jag kopplar till början av förhållandet tillbaka, så fort en U2 låt spelas. Ironiskt eftersom förhållandet verkligen var dåligt i slutet…

  5. Saknar alla inläggen om hästarnas vardag, dagens ridpass osv, det var det bästa med din blogg förut, att man fick en så personlig bild av varje häst och ta del av plan, utveckling osv 🙂

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *