In my mind

Tankar som går i mitt huvud , så var det alltid innan jag skulle bli ett år äldre. Nu är det någon månad kvar tills jag fyller nitton år. Fyllde vuxet nyligen känns det som, kommer ihåg de två festerna vi hade för mig & människorna som kom för att fira. De många inte visste var att jag mådde piss inombords och om man jämför bilder med då & nu syns det läskigt mycket.

Med det sagt, så fyller jag ytterligare ett vuxenår till. Jag har redan börjat sätta mål & tankar vad jag vill uppnå i den åldern. Tidsperspektiv ska jag gå igenom men tänkte dela med mig lite av vad jag tänker & vill just nu-

Kvalen till Scandinavium börjar. Jag vill verkligen ställa upp med mina två hästar som känns klara för den utmaningen. Otroligt tufft då det både är inomhus , högt & svår konkurrens. Sen vet jag som hoppat kvalen innan att de är riktigt tuffa, det är en eloge till folk som kvalar in då det inte är lätt. Jag tävlar ju helt plötsligt som YR. Men det är ett mål, att försöka komma med till Scandinavium. Det är dax att rida in på den arenan igen!

Jag vill planera min 19 års dag bra & annorlunda. För mig är det inte viktigt att bjuda in massvis med folk bara för att känslan & ytan ska fyllas. Den är mitt hjärta & kropp som ska fyllas & då vill jag hänga med de som verkligen uppskattar mig & som jag känner en trygghet i varje dag. Så jag ska klura ut något kul. Kanske något som man kan göra istället tex:)

Sätta en plan med den här mannen om hur vi ska gå tillväga med boende & framtid. Det behöver ju inte hända på sekunden men en plan är alltid bra med en tidsperiod. Hur lyxigt att bo hemma & få allt serverat varje dag, jo tack!! Men vi måste också bli starka tillsammans & växa i det att stå på egna ben & planera själva. Så jag är väldigt öppen för det nu & tidsperioden känns bra & klok. Jag är ett år äldre och då även vart med Olav i flera månader.

Fråga : När flyttade du hemifrån & var det med en partner ? Var det saker som dök upp då som du inte var beredd på?

Som jag skrev innan så vill jag ändra om hela min blogg då det är min största plattform. Ändra stilen på den, headern framförallt med något som speglar mitt liv i båda delar. Den ska ha en ny tanke & funktion. Det är ett stort projekt men som går ganska snabbt att fixa men SÅ viktigt. Är trött på den bilden ovan nu & tycker att hela bloggen känns blå/ grå= tråkig! Ge mig lite lite tid så kommer ni bli nöjda. Men tro mig, det är mitt nästa arbete.

Jag har inte riktigt bestämt mig ännu om jag ska rida inomhus SM. Missat det några gånger nu, eller snarare valt bort. Men det hade vart kul. Men beror helt på hur hästarna är i form & vart vi är i planeringen. Men som sagt, tanken går där & det hade ju vart roligt att ställa upp.

39 thoughts on “In my mind

  1. Flyttade hemifrån rätt tidigt, jag var 17 nästan 18.
    Ihop med killen som jag haft ett par år tillbaka.

    Jag hade velat flytta länge, hade egen häst redan dessutom.
    Det bästa jag gjort. Sån galen frihet att bo i sitt egna hem!

    Inga överraskningar direkt, jag var redo!
    Det kostar att stå på egna ben men känslan att klara sej själv är fantastisk!

  2. Jag flyttade hemifrån på riktigt när jag var 22/23, då flyttade jag till London. Men bodde egentligen själv från 17, men ändå inte. Mina föräldrar hade ett extra hus på tomten, en egen lägenhet som var fullt utrustad med eget kök och allt. Där bodde jag från 17 och från 19 betalade jag hyra och även om jag ofta åt middag med dom så inte alltid. Så det var som att bo själv men ändå inte. 🙂

  3. Jag flyttade hemifrån när jag var 17 och då till en villa som min pojkvän då hyrde, såhär nu i efterhand INTE de smartaste valet då jag gick i skolan och hade inget körkort (villan låg en bit utanför stan) men de löste sig ju trots allt! Bodde där några månader och tog mig körkort och ynka 20 år så bor vi på en hästgård som vi köpt själva ihop! Mitt tips till dig är att va beredd på att de blir lite ”relation på prov”. För när man tar steget att till nåt eget med sin partner så kommer det alltid fram sidor hos varandra som man inte har sett innan, men älskar man verkligen varandra så kommer man fixa det oavsett. Men kör på, det är så roligt att ha lämnat trygghets-zonen hemma! Lycka till!

  4. Flyttade hemifrån när jag var 18
    Jobbade utomlands ett tag innan jag flyttade tillbaka till Sverige för att plugga i annan stad. Vantrivdes hemskt i staden där jag växte upp så har aldrig velat tillbaka dit.

  5. Stack hemifrån när jag var 17, hem till min pojkvän.
    Mest för att slippa min mamma, vi bråkade extremt mkt eftersom jag var en strulig tonåring som sket i skolan. 😅
    Efter det fick vi världens bästa relation, mamma o jag, o hon är fortfarande en av mina bästa vänner (20 år senare).

  6. Jag var lite yngre än du när nu när jag flyttade hemifrån, flyttade till en lägenhet och hade mina tävlingshästar inackorderade på ett bra stall. Tyckte att övergången från att bo hemma till eget gick smärtfritt, inga större förändringar. Annorlunda var det några år senare, jag var 23 år, när jag hade en större försäljningsverksamhet, samt tävlingshästar upp till svår klass. Då tröttnade jag på att hyra stall (det gick så mycket pengar i hyra varje månad!), så jag köpte en mindre gård där alla hästar inkl unghästar kunde gå hemma. Fick en chock!! Det var SÅ mycket att fixa med! Alltså ALLT tog sådan tid, tex hålla stallplanen ren från ogräs och nykrattad, vattenrör som strulade, loge som behövde nytt tak etc etc. Det tog liksom aldrig slut. Det kändes som jag tappade all ridning det första året, bara för att styra upp gården. Så mitt råd är – ha inte för bråttom med egen gård!

  7. Flyttade hemifrån när jag var 15, samma dag jag slutade nian gick flyttlasset. Flyttade hem till min dåvarande pojkvän som bodde 10 mil norröver i egen lägenhet och klippte banden med familjen helt. Hade varit många struliga år där så behövde komma bort. Nu så här i efterhand kanske inte det var det bästa valet med tanke på vad som hände sen.. Men nu, idag 18 år senare, har jag en någorlunda fungerande relation till mina föräldrar tror inte vi skulle ha haft det om jag stannat längre.
    När jag och killen gjorde slut flyttade jag själv utomlands, bästa jag gjort. Bor kvar än och har byggt upp mitt liv och min egna familj bestående av självvalda personer här😊

  8. Jag och min kille träffades för första gången 4 januari i år, genom tinder🙈 Sen den helgen har vi träffats varje helg fast det är 10mil mellan oss. Jag har haft skadad häst hela våren så jag har haft tid på helgerna. Jag flyttade ner till honom under semestern nu för att se hur vi funkar att bo tillsammans 24/7. Han har precis köpt gård, så jag tog med mina hästar ner. Nu efter 4 veckor är vi mer än kära någonsin och jag har bestämt att jag aldrig flyttar hem igen. Jag har nu flyttat in här på riktigt och har löst allt med hästarna med stall och allt. Jag fyller 20 i år och han är 23 och har inte bott hemma sen han tog studenten. Jag har bott hemma tills nu och jag ÄLSKAR att bo utan mina föräldrar. 😍

  9. Flyttade hemifrån som 18 med min pojkvän som jag hade varit ihop med ca ett halvt år. Fanns inte direkt några överraskningar, det enda som kanske var någorlunda en överraskning var hur det tog en tid innan man hittade en daglig rytm tillsammans som fungerade.

    Sedan såklart kostar ju mat, el, boende mm en hel del, men i övrigt har jag bara haft positiva erfarenheter av att flytta hemifrån!

    Lycka till & hoppas att ni hittar något som passar er!

  10. Mitt råd för att få relationen at hålla är att tänka ”ge och ta”. Ha överseende med varandras brister. Man är 2 som bor på samma yta och man kan inte tänka likadant å göra likadant i alla lägen. Slutresultatet kan bli lika bra hur man än gör det! Vi tjejer är ju experter på att vi vill ha en viss grej utfört på exakt det sättet som vi tycker är rätt. Släppa på sina egna principer. Lärt mig den hårda vägen att det blir till en trevligare stämning hemma.
    Lycka till och ta steget både att flytta och köpa gård. Visst det tar på en relation, men det stärker även er som par!

  11. Flyttade direkt till Kalifornien faktiskt, inte längre än några månader, men kände ingen o det var inte alltid så lätt. Precis allt var nytt o en hel del strulade o jag flyttade ju ensam utan att någonsin ha besökt platsen förr…nu flyttar jag på vintern till en studiebostad men känner att det kommer att vara skit enkelt efter att ha provat på livet i Kalifornien där allt var nytt o obekant, men ack så ljuvligt.

  12. Flyttade hemifrån när jag var 19 år, men bodde då utomlands i några år. Dock så bodde jag aldrig själv då man oftast bor i kollektiv. Första gången jag bodde själv var när jag var 24 år, köpte min egna lägenhet och flyttade till Stockholm.

    Sedan ser ni över ekonomi, hur mycket pengar får ni in, hur mycket pengar går ut. Vilka kostnader kan ni dela på, vilka kan ni inte dela på osv osv (mobil, försäkringar osv). Tänk på faktorer som OM det skulle bli lågkonjuktur vad är minimum ni kan leva på? För även om du tjänar gott på ditt övriga jobb, så kan du inte ta förgivet att det kommer vara så om det skulle komma en lågkonjuktur (företag minskar oftast på sina reklaminvesteringar under lågkonjuktur).

    Sen om ni planerar att köpa, köp inte för stort. Det är dyrare och ger oftast tendens till att man spenderar mer på saker för att man behöver ”fylla” ut tomma utrymmen. Utan tänk också på- OM det tar slut mellan dig och Olav så ska någon av er kunna ha råd att bo kvar utan en extra person som betalar.
    Eftersom att ni bor i Skåne och inte i en större stad så tror jag det finns bra möjligheter till att få tillgång till hyresrätter. Det är en större trygghet egentligen då man slipper oroa sig för lån, räntor, försäljningar osv, och det finns mycket fräscha hyresrätter.

    Sen får ni absolut inte glömma att skriva samboavtal, det är så jäkla viktigt!

  13. Flyttade hemifrån första gången när jag var 19 år, bodde i Norge 6 månader. Sen flyttade jag igen ”på riktigt” strax innan 22 år och bodde då ensam 1 år i studentlägenhet. Sen flyttade jag och min nuvarande man ihop och blev sambos. 7 år senare har vi 2 barn och nyligen tagit beslutet att bygga hus på en annan ort och kommer flytta drygt 5 timmar bort. Blir en häftig känsla 😊

  14. Flyttade ihop med min sambo när vi var 21. Hyrde en lägenhet på en gård och fick känna på räkningar och att vara egna. Bästa vi gjort! Vår relation växte som aldrig förr och vi hittade sidor hos varandra som vi inte sett förut, matlagning vart rolig, vi umgicks mer med vänner och hade så roligt. 2018 flyttade vi ifrån Stockholm till Uppsala. Bort från familj och vänner och det vart så himla bra. Ny grund för båda och vi har vuxit ännu en gång tillsammans. Köpte denna gången egen lägenhet och hat renoverat den till vår vision vi hade när vi var på visningen!

    Flytta, det är så himla nyttigt, läskigt och roligt. Man växer enormt som människa, som par och som en egen individ.

  15. Flyttade hemifrån direkt efter studenten med bodde utomlands några år i olika länder och då blev det mest olika kollektiv och delade lägenheter. Bodde sedan i lägenhet i Sverige ngt år innan jag träffade min man och vi köpte en gård ihop.

  16. Jag flyttade hemifrån när jag var 15 år och 3 år senare ännu längre söderut efter studenten. Har alltid viljat testa mina vingar och absolut inte ångrat mina val. Man växer som person och lär sig allt under vägen gångs, och lär även känna sig själv på ett nytt plan tycker jag. Och när jag bodde ensam lärde jag mig verkligen att uppskatta mitt egna sällskap, vilket är något av det skönaste. Inte vara beroende av någon annan hela tiden!

    Efter att ha bott hemifrån i ungefär 4 år på två olika orter, så flyttade min pojkvän in efter cirka 4 månader ihop och vår relation har aldrig varit bättre. Nu växer vi ihop och har verkligen fått svar på om det man har är äkta eller inte. Han är dessutom min första kärlek och att bli sambos är det mysigaste som finns <3

    Livet kan behövas planeras lite efter tvätt haha (om man inte har det i bostaden) men annars kommer de mesta falla på plats. Är nog lättare för er också när ni är äldre, har tillgång till bil etc. till skillnad från när man var 15 och fick cykla för att exempelvis storhandla.

    Det kommer gå super och ni kommer förhoppningsvis inte ångra er, kan i princip lova er det. Att påbörja livet tillsammans på riktigt är det mäktigaste som finns, med någon man älskar mest. Kram på er!

  17. Spännande med allt som händer runt omkring dig nu 🙂
    Jag flyttade hemifrån som 15 – åring, gymnasiet jag skulle gå fanns bara på en plats i hela Sverige. Första året bodde jag på elevhem, sjukt jobbigt att anpassa sig efter så många andra smutsgrisar, 20 andra ungdomar/unga vuxna, riktigt kul ibland men riktigt jobbigt också. Hyrde eget året efter med en klasskamrat, väldigt skönt men dyrt att bo själv och logistiken med att handla, tvätta, städa tar på både tid och ork.

    Så kom bara ihåg kommunikationen är jätteviktig, så har du en sten i skon ta ut den så att man inte går och stör sig på något den andra inte har uppmärksammat. Gå inte och lägg er osams, när jag väl flyttade ihop med min nuvarande pojkvän som 18 åring så fick jag snabbt lära mig att respektera sin andre hälfts brister och bara för att JAG störde mig på något innebar inte att den andre ska ändra på sig, ja jag vet jag kan vara en riktigt bitch 🙂 allt handlar om att ge och ta och kommunicera, tror ni kommer klara det galant när det väl blir dags.

    Får alltid till mig denna på ledarskaps kurser och tycker den är bra, om jag ber två personer tänka på en svart hund med vita prickar så kommer inte dessa två hundar se likadana ut om jag ber de måla ner sina hundar, så som sagt hur man kommunicerar är också väldigt viktigt 🙂

  18. Flyttade hemifrån när jag var 21 till en hyreslägenhet i andra hand. Man växer jättemycket som person att bo själv och ta all ansvar själv. Men mitt råd till dig är nog att inte flytta ännu. Med tanke på hur många timmar ni lägger i stallet så dels känns det onödigt att lägga dom pengarna på ev hyra (lån), el, vatten, hemförsäkring, kabeltv, nya möbler osv. Nu slipper ni tvätta, stryka, vika kläder, inhandla mat, laga mat, städa, svabba, putsa fönster osv. När man är trött/slut blir det lätt tjafs om sånt om ni bor själva. Visst, jobbigt att bo med så många i ett hus när man bara vill va ensam med sin kärlek men tycker ni borde överväga att vänta nåt år 🙂

  19. Flyttade till Spanien i 5 månader våren efter studenten och då bodde jag i kollektiv. Det är ju inte att bo helt själv men man var ändå tvungen att sköta sig själv utan hjälp av föräldrar. Efter att ha spenderat sommaren hemma hos föräldrarna flyttade jag till en studentlägenhet i staden jag pluggade ca 2 h hemifrån och jag var så nöjd! Så flyttade hemifrån typ vid 20 och kände mig väldigt redo. Det är annorlunda men i princip bara positivt (även om man inser hur mkt ens föräldrar hjälpt till och stöttat samt betalat innan hehe)

  20. Min farmor och farfar hade en stor gård med två hus. Det huset dom inte använde flyttade jag och min pojkvän till när vi va 16-17. Betalade en väldigt låg hyra och fick lära oss leva själva. När vi var 23 och 24 köpte vi hela gården av dom.
    Nu håller vi på och renoverar det stora huset och gör om det från två lägenheter till ett. Det mindre huset hyr mina föräldrar av oss 🙂

  21. Flyttade till internat när jag precis fyllt 16, det var så roligt! Man bodde själv eller med en kompis, så fick man ju fixa med att städa o tvätta osv. själv, så det var ju väldigt lärorikt! Även om man mestadels var i stallet och red 🙈…
    Sen efter gymnasiet bodde jag hemma i några månader, 3-4 ungefär. Sen hittade jag min nuvarande pojkvän, och vi har varit tillsammans i 3 år nu. Har aldrig tyckt om att bo hemma, inte för jag inte tyckt om min familj, utan för känslan att klara sig helt själv! Man sköter det som man själv vill, samt ekonomiskt också.

  22. Man måste ju inte lämna hemmet för gott och aldrig komma tillbaka:-) man kan åka hem och äta middag i land, eller hänga med syrran, eller be morsan tvätta lite schabrak, haha…( erfarenhet av det, som mamma!)
    Ni är två unga oslipade pusselbitar som ska slipas in i varann sen. Förbered er på tjat om hushållsgrejer, man stör sig på att den andra inte tömt tvättmaskinen, handlat, gått ut med soppåsen, lagat mat osv. Fast det låter tråkigt så försök göra upp nånslags spelregler. Kom ihåg att det är de tråkiga sysslorna som man ska dela jämnt på. Det är inte så att den ena väljer vad den vill göra och resten blir åt den andra. Annars börjar det växa en bitterhet.
    Men det är också härligt att få inreda själv och få bestämma själv vad man gör utan föräldrars ögon!

  23. Flyttade hemifrån direkt efter jag tagit studenten till en större stad för att börja plugga där. Välbehövligt att komma bort från byn jag växte upp i. Blev dock i princip utslängd från min pappa pågrund av olika anledningar och sen jag flyttade där ifrån har jag aldrig satt min fot i den byn igen (och kommer troligtvis aldrig att göra det )och det är snart 3 år sedan. Bröt kontakten med honom och att flytta hemifrån och börja mitt egna liv var det bästa jag någonsin kunnat göra. Stort lycka till i framtiden Nellie, tror på dig! 🙂

  24. Flyttade hemifrån när jag var 19, från Göteborg till Luleå för att plugga. Älskar att bo själv, det är verkligen underbart ❤️

  25. Flyttade hemifrån när fyllde 17. Bästa beslutet jag tagit. Så skönt att bara behöva passa sig själv och inte behöva anpassa sig efter andra i ett hushåll. Visst kan det bli lite ensamt emellanåt men man vänjer sig och jag njöt av att bara vara för mig själv. Uppkom inga överraskningar utan vad beredd på det mesta och tyckte bara att det var skönt och vuxet att ha något eget. Har lärt mig otroligt mycket av att flytta hemifrån i relativt ung ålder.

  26. 19år, tre månader efter studenten. Flyttade ihop med min pojkvän.
    Jag tror att alla människor mår bra utav av bo ensamma. Det är lätt att bo hemma – När man flyttar hemifrån inser man att man levt på ett hotell i hela sitt liv. Så jag tror på att man bor ensam ett tag, flyttar ihop och avlastar varandra. Det är nog svårt att känna den avlastningen om man inte vet hur det är att vara själv.
    Hade jag fått göra om och göra rätt, hade jag nog varit mer noga med att dela upp allt jobb ett hem innebär så att bägge hade lagt typ lika mycket tid för att slippa onödiga diskussioner

  27. Jag va 20 när jag flyttade hemifrån, flyttade få ihop med min dåvarande pojkvän. Och ja, en liten chock blev det! Från att få allt serverat, till att aldrig bli klar. Helt plötsligt jobbade man 8-17, va i stallet till 20-21, och därefter skulle det handlas mat, laga mat, diska, städa undan, duscha osv. Helgerna handlar ju typ bara om att få ordning hemma, tvätta och städa m.m. Om man då tävlade en helg – då skey sig allt sånt! Nu 10 år senare har man fortfarande knappt fått till det. Men planerar på ett annat sätt ny så att vissa dagar blir tyngre, för att vissa dagar faktiskt komma hem i tid och få slappna ac lite. Man får helt enkelt känna sig fram vad som passar en själv! Men det kan alltid tära på en relation när diskussioner om vem som ska göra vad där hemma 😉 lycka till!

  28. Jag sålde min häst pgr av studier och flytt till storstad. Flyttade ihop med min pojkvän när vi precis fyllt 20, då i storstad. Nu är vi 37 och har bott ett år på gård. Vi har 10 hästar, tre barn, en hund och en katt. Mitt råd är att se till att investera tid med varandra, på egen hand och som familj. Han har varit på kompisresor i fjällen, jag har varit på hästfest i Falsterbo med vänner, men viktigaste tiden är vardagen ihop. Jag jobbar mer, för att ha råd med hästarna och då tar min man ett större lass hemma med matlagning mm. Ibland hinner vi bara sova ihop, men vi är verkligen ett team och är sällan arga på varandra. Lycka till. 👍

  29. Flyttade till en internatskola 32 mil hemifrån sommarlovet efter 9:an (16år). Tog studenten i år och har bott hemma nu i ca. 2 månader, vart otroligt skönt p.g.a hemlängtan, men känner mig nu färdig med att bo hemma och flyttlasset går imorgon till stan (13 mil hemifrån) tillsamman med min pojkvän sen 2 år tillbaka.

    Att flytta gick förvånansvärt smärtfritt trots min unga ålder men tror de var mycket p.g.a att jag bodde på internat tsm med 11 av mina klasskompisar, behövde aldrig vara själv och hade alltid någon att umgås med och be om hjälp när de behövdes. Den stora smällen kom på sommarloven och nu efter studenten, efter att ha haft sina egna rutiner i tre år och att nu behöva anpassa mig till min familjs var svårare än jag trodde. Man skaffar sig snabbt egna rutiner för både tvättning, matlagning, ekonomi och alla andra ”vuxengrejer” som man behöver göra vilket är så otroligt skönt, och jag kände hur jag presterade bättre på jobbet och i skolan när jag fick lägga upp mitt liv utifrån mina mål och inte utefter min familjs rutiner.

  30. Jag flyttade hemifrån när jag var 18 och hade precis börjat trean. Hade nyss blivit ihop med min pojkvän som jag hade känt i ett år. Ja det gick väl lite fort, men eftersom vi var hos varandra hela tiden så blev det inte så mycket förändring. Han jobbade heltid och jag jobbade extra på kvällar och helger. Våran dåvarande lägenhet var väldigt billig så det blev aldrig tufft ekonomist. Han tjänade betydligt mer än mig så han betalade mer. Nu ett år senare har vi en större lägenhet, båda jobbar heltid och har katt och hund. Själva flytten hemifrån var inte så jobbig eftersom jag nästan alltid var hos pojkvännen, och det var skönt att komma ifrån massa småsyskon och få något eget känna sig vuxen på ett annat sätt.

    Det viktigaste är nog att fortfarande ge varandra mycket tid även om ni delar hem, göra saker tillsammans, inte ta varandra för givet och bli irriterad över småsaker som t.ex. disk, städ och tvätt. Hitta en balans.

  31. Flyttade hemifrån ett par veckor innan studenten, så var 18. Hade redan ett heltidsjobb färdigt till efter skolan var slut och hade sparat så jag skulle klara mig de första månaderna. Bodde i en mindre stad så det var ganska billig hyra. Dock var det en pytteliten etta som jag flyttade från efter bara några månader. Men bodde själv de första året eller två och har sedan dess bott med både vänner och partner. Mycket trevligare och mindre ensamt att bo med andra, och att kunna dela på kostnader gör att man kan bo finare och så. Plus är det så himla tråkigt att äta middag och så själv hehe..

  32. Flyttade hemifrån när jag var 16, tillsammans med en partner, till en annan stad där jag började gymnasiet. Dröjde dock inte alls länge innan vi separerade och jag skaffade helt eget istället. Har alltid fått ta ansvar över mig själv när jag bodde hemma och fått lära mig allt kring att vara självständig och stå på egna ben så det var något jag redan tidigt visste, att jag skulle vilja flytta hemifrån så fort som möjligt. Trivdes heller inte i min hemstad så det var min lösning.
    Har aldrig sen dess känt att jag velat tillbaka hem igen och har aldrig sett det som ”bekvämt”. För mig har det alltid varit guld att få rå om sig själv och ha sitt eget, min frihet i att välja och planera mitt eget liv 😊

  33. Jag köpte min första lägenhet när jag var 18, träffade en kille som senare flyttade in hos mig (men han stod aldrig på lägenheten, eftersom det var jag sim ägde den), köpte ny lägenhet i december 2018 efter att ha bott två år i den första. Han flyttade med och förhållandet blev alltmer destruktivt, tillslut så lämnade jag honom (för ca 2-3 månader sen) och trivs så himla bra själv!! 😍

  34. Flyttade hemifrån direkt efter gymnasiet alltså om 18 åring. Jobbade en sommar och sparade till möbler och likande för det KOSTAR. Tanken var att flytta med min dåvarande pojkvän som jag vart med i 2 år men blev dumpad 2 veckor innan. Tur var väl det. Men oj så rädd jag blev. Hur ska jag klara detta nu ekonomiskt och bo helt själv utan trygghet. Men jag bestämde mig för att detta är en ny start och jag kommer fixa det. Nu 2 år senare bor jag tillsammans med en annan. Lycklig. Hunnit flytta, byta jobb, har 2 hästar, 1 hund och planenen är att investera i ett hus till våren. Spännande 👍🏻 Svår, fattig och jobbig resa men JÄvLar vad jag lärt saker om mig själv och hur livet verkligen fungerar.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *