Fas i livet där jag prioriterar

Just nu i livet är jag i en fas där jag prioritera mina yrken väldigt mycket i första hand, alla dagar & helger i princip. Väldigt längesedan jag hängde med kompisar & var ute tex. Jag hade en fas där jag gjorde både & och mådde bra av det. Nu är jag i den perioden där jag bara vill jobba i princip och lägga fokus på hästarna samt planering. Allt annat som kommer emellan eller efter blir jag så stressad av. Yrkena tar mycket energi av mig som person vilket gör att vid en fri dag eller timmar vill man helst vara för sig själv & bara vara. Jag tror också att jag jobbar på nu i juni månad för att det snart är Falsterbo. Då blir allting nästan lite stillastående & på halvfart. Den veckan är ju så fartfylld av sig själv med både vänner, hästar business & fest. Kanske är det egoistiskt eller vuxet, jag tycker vuxet.

Vänner väntar tills det finns tid. Jag hade inte manat på min kompis eller nära person för att den prioriterar jobb i en period. Snarare pushat den för att nå resultat & till & med kanske bli en bättre version av kompis framåt.

Jag tycker det är ok. Jag tänker alltid att jag ska leva i hundra år till, så om jag väljer att prioritera saker i omgångar så får jag det. Ska ändå stanna här i många år till. Livet är inte till för att anpassa sig eller oroa sig för om människor väntar kvar medan man gör sin grej.

Känner du dig otillräcklig om du prioriterar bort saker ? Eller kör du på ändå & tror på dig själv lite mer?

10 thoughts on “Fas i livet där jag prioriterar

  1. Beror väl på hur man gör det. Tycker att det är bra att man pushar varandra att satsa på sitt eget, men tycker samtidigt inte att det är schysst som kompis att bara umgås när det råkar passa en själv, men däremellan gå upp i rök för att man själv har bättre saker för sig.

    Typ om jag bara vill umgås när jag själv behöver en vän eller när jag inte har något roligare för mig. O sedan skiter i min kompis när hen kanske behöver mig eller behöver piggas upp med lite umgänge, för att bara satsa på mig själv. Ja, då tycker jag att det är ego. Det är väl en balans 🙂 lagom är bäst.

  2. Själv så ser jag inga problem med att prioritera lite olika från stund till stund – om man har bra vänner förstår dom om man inte kan ses under en längre period. Jag t.ex. har en kompis jag bara träffar några gånger om året då han bor 40 mil eller så ifrån mig och har ett jobb som tar mycket tid. Men vi kan umgås ändå och har lite kontakt på facebook osv. Däremot om man ALLTID kör sitt egna race och ALDRIG bryr sig om sina kompisar och bara förväntar sig att dom ska finnas där ändå… det är inte OK. Tycker du resonerar vettigt i det du säger. =)

  3. Jag prioriterar bort mina kompisar väldigt mycket, är hellre i stallet en helg en att vara med kompisar & de vet dom flesta kompisar. Jag är med dom när jag hinner. Känner inte att jag missar något för jag har alltid så kul i stallet. Som du skriver så är jag hellre ensam å vilar medans jag inte har något att göra en att vara med kompisar. Nu i sommar kommer man hinna med mig eftersom man har lov. Men annars är det skola- 1 eller 2 träningar sen plugg & sen fortsätter det så.

  4. Det är väl 100% upp till var och en att avgöra om man är kapabel till att både satsa på jobb och aktivt ha vänner samtidigt, eller om man är en person som bara reder ut en sak i taget. Inget av det är varken vuxet eller ego. Ego och vuxen är knappast motsatser som kan ställas mot varandra, haha.

  5. Som egenföretagare så måste du prioritera din verksamhet.
    Att vara ute o leka med kompisar går inte.

    Vill du bli bäst, ligga på topp och få resultat så måste du offra!

    Du har lyckan i att ha din bästa vän med dig varje dag, det är en förmån. 🙂

    • I andra termer kallas det för att vara arbetsnarkoman. Att vara egenföretagare innebär att du måste lära dig att planera ditt liv så du både har arbete och en fritid. Uppoffringar absolut men att vara ensam och enbart ha sitt arbete som sällskap är inte bra. Man måste lära sig att hitta tid för vänner och umgänge.

      • +1. Sådär resonerade jag också när jag var i Nellies ålder. Är nu 26 och har lite annan syn på det hela. Prioritera gör väl dessutom alla på ett eller annat sätt, så det är väl knappast något unikt? Att prioritera innebär dock inte att välja en sak och strunta i allt annat utan enbart i vilken prioritetsordning man lägger saker i.

  6. Det beror på, det är svårt att ge ett svar svart på vitt i denna fråga. Absolut behöver vännerna bli bortprioriterade i vissa perioder. Jag har fått göra det då och då och de stöttar mig till 100% och tvärt om. Men! Om man är vänner så ska de ha en prio i ens liv anser jag, annars är det inte vänskap.

    Man behöver vänner för att må bra. Man kan inte isolera sig kring sin hobby och yrke och bara hoppas på att ens vänner ska stå kvar vid än oavsätt hur man har behandlat dem. Det är inte okej för mig. Sen betyder inte det att man spenderar massa tid tillsammans hela tiden. Det räcker med ett samtal, sms konversation etc. Men i mina ögon är det super viktigt att inte snöa in sig, det sliter för mycket på hälsan i längden.

  7. Helt annan sak nu. Har alla hästar egen sadel eller slänger du över din Bruno på häst som häst? Bara undrar 🙂

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *