Den personen som inspirerat mig. Frågan till er..

Joe var en lysande stjärna på träningen för Hannes Melin. Vi jobbade lite bommar på rakt spår för att få han balanserad . Hoppade lite serier med inslag av volter för att få lydnad och balans. Han var riktigt duktig och kände mig så nöjd med honom . Nästa vecka tränare jag på själv och tycker det var en bra plan att resten av ligan som var i Herning blir lite ”hoppfria” x antal dagar. Ska försöka rida ut lite mer. V 15 och 16 ska jag till Nya tävlingar utomlands.

Kul att slänga sig i sängen efter en lång dag. Brukar alltid läsa era kommentarer då. Det ger en connection till er som läser. Det känns mer äkta.

Hatar att tjata över hur trött jag är, men är så extremt trött. Lägger mig för sent och de betalar sig dagen efter. Vet att många här har samma problem. Man hittar på allt att göra på kvällarna och lite till. Fastnar framför tv eller mobil. Sen tickar timmarna på… tick tack. Dagen efter *** DÖD

Ska ställa kvällens fråga och hoppas många av er orkar, vill och kan svara :

” Vem har inspirerat er mest hittills i ert liv och varför. De kan vara någon du känner väl eller mött för ett snabbt möte.”

Allas historier ska bli sjukt intressanta att läsa.

14 thoughts on “Den personen som inspirerat mig. Frågan till er..

  1. Conor Mcgregor, en fighter som kommer från ingenting. Alla sa att han inte skulle klara av alla hinder han stött på, alla motståndare han mött – men oj så fel de hade. Först att bli champion i två viktklasser och extremt lojal. Han köpte en yacht för några år sen och döpte den till ”188” vilket stod för antalet dollar han brukade få in från social bidraget. Extremt inspirerande.

  2. Min tränare är den person som inspirerar mig mest, han är 67, har varit ridlärare hela sitt liv och tröttnar aldrig på sitt yrke utan vill att alla ska utvecklas och att sporten alltid ska vara rolig utan att ha för höga krav på sig själv eller från andra!! Han drabbades av en stroke för några år sedan och det tog väldigt hårt på honom men han slutade aldrig att kämpa för att komma tillbaka!! Utan han skulle jag inte vara den ryttaren jag är idag och de är ja evigt tacksam för att ja har fått ha han som tränare i över 10 år nu<33

  3. Min mamma. Alltså hon inspererar mig så mycket varje dag, alltid! När hon var liten hade hon inte så mycket pengar och inte råd till ridlektioner förrän hon var tio. Hon red så ofta det gick, tog varje chans som gavs. När hon var tretton hade hon själv ansvar för tjugofem stora hästar som alla skulle ut i hagen och få hö. Klockan åtta började skolan och till stallet fick hon cykla en halv timme varje morgon. Blir så sjukt imponerad när man jämför med sig själv, jag är tretton nu, visst, jag spelar fotboll tre dagar i veckan, har ett eget stall med tre hästar, en bponny, en cponny och en storhäst som jag rider ibland (inackordering). Sköter stallet varje dag, in/ut släpp, ridning, inget ridhus, utan det är paddock eller ängar och uteritter som gäller. Men vilka möjligheter man får! Jag har det så sjukt bra och ändå är jag ibland avundsjuk på mina vänner som jämt köper nya hästar, är en inte tillräckligt bra kommer det snabbt en ny. Förstår inte hur de klarar det ekonomiskt eller känslomässigt? En gång i mitt liv lånade jag en tjugofyra årig ponny som gått Msv b. Älskade Minzann! Hon är tyvärr död nu, snart ett år sen. Kommer aldrig glömma det! Annars har det bara vart ponnyer som jag får utbilda tillsammans mdd min mamma. Ibland när jag känner att jag aldrig får en bra häst tänker jag på min mamma.

  4. Jag har blivit sjukt inspirerad av Therese Lindgren då jag själv har haft en tuff period med panikångest och depression . Blir väldigt inspirerad av hennes sista bok om veganism och började direkt efter den va utläst att utesluta kött. Hon är min största förebild 👌

  5. Jag träffade Anja Pärson på tillställning i somras (hästkärring som Jag är 😉) och hennes inställning till Livet, hennes sport och vardag är ovärderlig! En sån inspiration 🌟! Anja är min förebild inom hästsporten – och då åker hon ⛷

  6. Den som inspirerar mig mest det är min träningsinstruktör Linda. Jag har aldrig tyckt träning vart kul men när jag ställde mig på vågen och den visade 96 så kände jag mig tvungen. Idag har jag gått ner 18 kilo och träningen är mitt liv. Det hade aldrig gått utan Lindas pepp och stöd. Mer driven människa med sån eldsjäl hittar man sällan. Hon tar sig verkligen tiden att hjälpa alla att nå sina mål oavsett vilka de är. Hon är helt.enkelt grym!

  7. Skulle nog säga min nuvarande pojkvän faktiskt.. Han tävlar på hög nivå inom styrkelyft och det har gett mig en sån enorm boost inom det, även om jag var intresserad sedan tidigare. Annars kanske mig själv för att jag gjort en jäkla resa med min mentala hälsa de senaste åren och kommit ut så mycket lyckligare på andra sidan.

  8. Amberley Snyder är en sann inspirationskälla! En film om hennes liv har kommit upp på Netflix! Rekommenderar den starkt! Visar absolut att ingenting är omöjligt 💙🐴💙

  9. Den som fått mig att vara den jag är måste vara min syster och shettisen jag är skötare på. Så många gånger hon har skrikit på mig, upp med blicken, ner med fötterna. Och shettisen Linus, så många gånger jag har skrikit på han över att han hotat mig, bitit mig, sprungit iväg när jag ska hämta honom. Men jag ångrar inte en sekund av det. Nu kan jag gå in till Linus och få tröst. Jag kan rida bra och vågar saker. Linus gör aldrig något dumt mot mig längre. Men någon annan som jag ser upp till är ägaren. Hon är 80 och rider och tar hand om en häst liksom. Jobbar 6 dagar i veckan på sin frisörsalong. Och stall ägaren. Hon har tävlat SM och EM young rider. Hon är en av dom jag ser upp till och vill bli som♥️

  10. Jag skulle säga min före detta mentor Sara i gymnasiet. Jag har alltid haft problem hemma, speciellt med min mamma. Vi haft svårt att komma överens och det var mycket jämföring oss syskon emellan. Jag drabbades sedan av diverse diagnoser inom psykisk ohälsa som depressioner och utmattning var två av många. Jag valde sedan att välja hästgymnasium en timme hemifrån. Lite räddningen för mig kan man säga, jag mådde fortfarande dåligt men nu fick jag förklara för lärare och folk i min vardag varför jag var som jag var. Det blev såklart jobbigt att sätta ord på mina känslor men också räddningen. I årskurs 2 så började Sara på vår skola, direkt kände jag att det var något speciellt. Vi började ta kontakt mer och mer och jag bestämde mig för att byta mentor till Sara. Sara är den mest fantastiska människa jag träffat, hon kunde sitta i timmar och prata med mig, hon kunde ringa mig på kvällarna för jag önskade för jag hade så mkt ångest. Hon fick mig att ta steget till att söka hjälp på riktigt då det var det värsta jag visste. Hon följde med mig till läkaren för det var min största skräck att bara träffa en lärare eller ta ett blodprov. Hon följde med mig till mitt första psykologbesök och hjälpte mig förklara allt. Hon beskrev sig själv lite som en extramamma. Vi har kontakt än idag, pratar mkt och träffas fortfarande över lunch. Vi bollar idéer och tankar, hur jag ska gå tillväga eller bara behöver ett litet råd. Hon är en riktig superkvinna som jag beundrar sååå mycket!!!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *