Vad är absolut inte okej , vart går gränsen till att ens kunna ta tillbaka.

Ni var ju så jädra grymma senast när det kom till svartsjuka. Riktigt bra & engagerade. Om vi säger såhär då, två frågor blir det nästan. Vad är absolut inte okej i ett förhållande? Är det otrohet? Är det att ha kontakt med andra killar/ tjejer som man inte har en relation till alls. Eller är det att man dansar med andra på klubben, ljuger ofta ?, otrohet ? osv… vad är inte okej för just dig?

Vart går gränsen till att ta tillbaka någon. När är det verkligen big no no? Är det bara otrohet som är ett nej. Eller har du kanske en annan punkt som är viktig för dig. Om din partner skulle svika den punkten så är det ALDRIG mer lix. Punkt.

Let me know!

Jag skulle säga att otrohet eller att ljuga om ett känsligt ämne är ett big no för mig. Att vara ärlig är fan en grundregel. Oavsett om jag kommer bli arg så kommer jag aldrig tappa respekten i slutändan mot en person som vart ärlig. Sen otrohet, usch. Om min partner skulle hoppa i säng med någon annan, det skulle kännas som ett stort svek & smutsigt. Då hade jag aldrig kunnat ta tillbaka honom. Aldrig!

11 thoughts on “Vad är absolut inte okej , vart går gränsen till att ens kunna ta tillbaka.

  1. Otrohet är ju ganska självklart. Sen har alla en egen definition på otrohet. Ett ex kysste en tjej på en fest och det var okej faktiskt, de lite ”shit happen” de va en fest och båda ångrar det. Sen med lögner är det lite samma sak. Att ljuga är väldigt mänskligt men det handlar helt om vad det handlar om. En stor lögn är ju inte okej oavsett om det är är ens partner, familjemedlem eller bästis. Sen tycker jag att man bör i första hand försöka se ur deras perspektiv: Varför ljög de? För problemet kan ligga i en själv, att man helt enkelt ej kan hantera viss information på ett bra sätt. Som tur är har jag nog aldrig blivit utsatt för vad jag anser är en stor lögn från min partner vilket är otroligt skönt!

    Det jag tycker är Helt oförlåtligt är kontrollerande beteende. Jag bryr mig inte alls ifall min partner har kontakt med personer av andra könet, ifall de dansar med en annan på en fest för mig är det bara en dans och inge mer jag litar på min partner. Men om han försöker kontrollera mig, säga vem jag får prata med, vilka jag får umgås med, frågar konstant vart jag är och vad jag gör. Nej. Det är fuck off på hög nivå.

  2. Tror något av det viktigaste innan man går in i ett förhållande att båda är på samma plan för att undvika otrohet, oärlighet osv. Mitt ex och jag var på två helt olika platser i livet. Jag ville ha ett mer öppet förhållande, där vi sågs och hade kul ihop, och inte var så kontrollerad medan min kille ville ha stenkoll på mig och inte litade på mig till fullo alla gånger. Det tror jag är farligast. Om man inte är på samma plan blir det problem, han litade inte på mig pga tidigare erfarenheter vilket gjorde att jag kände mig väldigt ledsen. Jag ville bara att han skulle lita på mig men allt slutade med att jag inte heller litade på honom. Det blir nog lätt så om den ena personen inte egentligen är redo för ett förhållande. Jag kände lite fuck off och blev sårad vilket bara slutar i tråkigheter.

    Tog senare tillbaka denna killen efter en längre tid då vi bara var vänner men vi kände båda att det inte riktigt funkade. Vi pratade aldrig ut om de tidigare händelserna och då blev det inte heller bra när vi skulle inleda något på nytt. Vi är inte ens vänner idag även om vi båda saknar varandra, vi klarar helt enkelt inte av att umgås utan att det blir stel stämmning eftersom vi båda på något sätt fortfarande känner något för varandra. Det är svårt att gå vidare efter att inte ha blivit betrodd och jag tror att det viktigaste för att kunna ha ett förhållande med någon och samtidigt undvika otrohet osv är att man måste ha full tillit till varandra.

  3. Det som är det absolut viktigaste är att aldrig stanna i en relation där man blir psykiskt eller fysiskt misshandlad. Tyvärr är förövarna väldigt duktiga på att bryta ned sin partner undan för undan så det kan vara svårt att förstå vad som håller på att hända. Så kom ihåg att en partner aldrig aldrig någonsin skall få dig att känna dig liten och värdelös och oattraktiv. Minsta tendens till att kontrollera, nedvärdera eller vara fysiskt hårdhänt är en enorm varningssignal. Även en sådan enkel sak som att vara ”av eller på” med sina känslor är osunt. Man skall må bra och känna sig trygg i en relation.

  4. Jag skulle säga att tillit självklart är A och O i ett förhållande. Men även en genuin respekt emot sin partner. Otrohet är något som jag skulle se som det ultimata sveket. Mitt X var otrogen på en klubb, men jag förlät. Slutade med att mitt X senare sov med en tjej han träffat och påstod senare att inget hade hänt, men kände ändå att det på något sett var droppen. Det är så svårt att tro på någon efter ett först svek. Med det sagt så tror jag att nyckeln är tillit, samt respekt emot vart partners gränser går. Man har ett förhållande tillsammans. Inte själv. Som dom nämnde inann. Att man är på samma plan

  5. Jag har aldrig varit en tjej med en massa killkompisar och känner inget behov utav att messa/ses/vara vän med någon kille. På jobbet/skolan är man ju självklart trevlig men skulle aldrig tex ge mitt nummer åt någon kille bara för att. Som någon sa så tycker jag det handlar om att va på samma plan – min kille vill nog inte att jag har kontakt med andra killar och det vill jag inte att han har med andra tjejer heller, och detta har funkat bra för oss i 3 år nu. Ibland har han gjort saker jag inte ansett var okej men i slutändan har vi pratat ut det och det har bara en gång varit en stor lögn (inte otrohet dock så jag valde att släppa det).

    Skulle nog ha väldigt svårt för att kunna ligga med min kille om han legat med någon annan, skulle kännas smutsigt, men sedan skulle jag nog kanske hata det mer om han hade verkligen gått på dejt med en tjej och haft känslor och velat göra henne glad/lyssna på henne för att han ville veta mer om henne. Det skulle såra mer djupt tror jag. Men, man vet ju inte förens man kommer dit.

    Ibland känner jag att svartsjukan går i överstyr pga gamla grejer (och då var jag såååå chill, han förstörde det liksom för mig), men jag försöker välja att tänka på att om han vill vara med någon annan så kommer han göra det oavsett och då säger det nog mer om honom än om mig. Jag vet hur bra och fantastisk jag är, och det behöver jag inte få bekräftat utav honom.

    Tycker sånnahär konversationer är så intressanta, älskar att du öppnat upp ett sånt koncept med dialoger mellan alla oss!

  6. Mitt ex kysste en tjej under tiden vårt förhållande vet lite ostadigt. Vet att jag ringde honom flera gånger under kvällen och ville träffa honom men han kom mer ursäkter. Fick tyvärr reda på det efter att vi gjorde slut av några kompisar. Valde att inte tro på det och försökte 2 ggr till med att va i ett förhållande med grabben. Visade sig att när vi gjorde slut och verkligen nu är Done med varandra att det var sant och han erkände det själv, fast han förnekat det och påstått att mina kompisar ljög. Sjönk otroligt mycket i mina ögon och dom två andra chanserna kändes helt onödiga. Förstörde bara mer. Synd att kärlek är så svårt att släppa.

    • Liknande sak hände mig med mitt ex, fick hela tiden höra av människor runt om kring oss vad han gjort och tog såklart alltid upp det med han men fick alltid allting nekat å svaret ”vadå litar du inte på mig”. Efter förhållandet tog slut visade sig allt detta vara sant, och han skröt mer än gärna om det i mitt ansikte. Förstog aldrig riktigt själv att jag blev dåligt behandlat (blind av kärleken) under ett helt år, och folk i min omgivning var för fega för att säga nått, riktigt fegt.

  7. Otrohet, och fysiskt eller psykiskt våld. Jag tänker dock som så att otrohet är sådant som kan hända, det kan vara förlåtligt beroende på situation. Är man i ett långt förhållande kommer man med största sannorlighet någon gång under förhållandet betvivla sina känslor för personen och börja titta åt andra, kanske till och med utveckla en crush på någon annan. Jag tror inte på att människan är skapt för monogami och att ha en och samma partner resten av livet, och därför känner många ett drag till andra. Nu blev det lite sidospår, men min slutsats är att otrohet kan gå att förlåta i vissa fall, men JAG personligen hade aldrig klarat av att lita på den personen igen. För en gång otrogen är faktiskt, i många fall, alltid otrogen.

    Sedan är fysisk och psykisk misshandel ett stort fett NEJ. En partner som ska kontrollera vilka man umgås med, hur man klär sig, eller till och med är rent utav elak och trycker ner en – det är nog den värsta typen av förhållande och det förhållande som kan förstöra en människa som mest. Efter ett sådant förhållande tappar man bort sig själv och blir så trasig som människa att det kanske aldrig går att reparera igen. Har sett för många unga tjejer som bara tagit en massa skit och blivit nedbrutna till grunden trots stora varningstecken redan från start. Ofta blir även dessa partners fysiskt våldsamma i längden. Men jag tror att det psykiska skadar faktiskt mer än ett slag. Dock kan ett slag eskalera till att tjejen en dag hittas ihjälslagen. Så alla tjejer i kommentarsfältet som befinner sig i ett sådant förhållande – LÄMNA. Det finns inga ursäkter som; ”han är jättegullig annars, han älskar mig” eller ”han är inte så när han är nykter”. Nej nej nej. Är du inte tillräckligt stark för att klara det själv, eller tror att det kan innebära fara för dig om du lämnar – sök hjälp hos familj/vänner eller kvinnojour. För det blir inte bättre. (Nu banade min kommentar iväg, men det här är ett ämne som jag verkligen brinner för..)

  8. Har alltid och kommer alltid tycka att otrohet är big no.
    Var med en kille flera månader som var otrogen mot mig med min bästakompis på en fest hos mig. Jag var ledsen den festen, ngt hade hänt och gick och la mig och några dagar senare hör jag att mitt ex och min bästakompis legat med varandra. Redan då borde jag kastat honom men var alldeles för kär i honom och valde att ha honom kvar. Han nekar allt som har med min bästakompis att göra men hon har erkänt och kompisar som var med dom säger dom gjorde osv. Tappade förtroendet för honom men valde var kvar men litade inte på han förklarade det flera gånger men han verkade inte förstå.
    Efter ett tag började han psykiskt misshandla men var fortfarande lika kär och dum som jag var stannade jag kvar.. Han var även otrogen med min bästavän samma tid som han psykiskt misshandlade mig för han var det okej att han var med min bästakompis i smyg men så fort jag träffade mina killkompisar ute så flippade han och trodde jag skulle ligga med alla killar. ( är verkligen inte sån det han som ligger med allt han får man han trodde ja va likadan som han) var med han någon månad till och lämnade ganska nyss honom och nu verkar han förstå vad han förlorat, för han nu är väldigt ledsen och säger jag förstört hans liv som lämnat han och hör av hans kompisar att han är nere.
    Fortfarande saknar jag honom varje dag varje timme tänker jag på han och hoppas han ska höra av sig men vet att det bästa är att aldrig mer snacka med han. men det känns som något av mig saknas trots så dåligt han har behandlat mig.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *