Alkohol

En intressant fråga som jag verkligen vill att ni är ärliga med. Inget av de är rätt eller fel, så länge det känns bra & är ok i din livsstil. Jag har inte vart så intresserad av alkohol & kommer nog aldrig bli heller. Har ingen jätte bra erfarenhet av det heller då jag forfarande är väldigt ung. Men nu, idag 18 år gammal får jag gå på klubb & där serveras det tex alkohol. Jag ska vara ärlig & säga det att jag har testat på, men som jag säger är jag inget fan av det alls. Min mamma tex dricker ingen slags alkohol överhuvudtaget. Min pappa njuter gärna av något glas rött eller öl då & då. Men inte mer. Så jag är inte heller uppvuxen med mycket alkohol runt om mig, och inga föräldrar som säger ja eller nej till det heller. Du vet vad vi tycker säger dom. Jag tror att om mina föräldrar hade matat mig med att jag absolut inte får testa på alkohol så hade jag blivit mer nyfiken. Nu när det är ganska chill men inte heller 100% accepterat , men jag ska ta ett moget ansvar om jag ska testa & bära det på mitt ansvar över en kväll, annars vet jag konsekvenserna därefter. Det tycker jag är bra.

Frågan till er, är det någon här redan i ung ålder , typ 18 och uppåt som är nykterist och trivs med det? Vad tycker du är fördelarna med det och ser du en skillnad?

Vi lever i 2018 och tyvärr är alkohol testa i redan tidig ålder. Det vet jag som är ung och ser många ungdomar ute/ hör av min syster osv. Lyssnade på Bianca & Alice podd här om dagen & de säger likadant. Det är tidig ålder idag det börjas. Det är ju tråkigt, man behöver ju inte stressa & hetsa fram det. Jag fattar också grejen när man är ett gäng och vill testa & leka cool. Absolut , men det är lite waste of time när tiden ändå kommer. Men jag köper det också som ungdom, vill inte sitta & leka perfekt. Men jag backar inte heller det.

Eftersom att jag också utövar en sport så blir ju alkoholen absolut inte ofta nu förtiden. Enstaka tillfällen om man vill festa till det. Jag ska vara ärlig, jag känner också efter några glas att jag blir mycket mer framåt, tänker inte så mycket och bara har kul. Men är det värt dagen efter ? Ska man inte lära sig att ha kul & vara sitt bästa jag utan massa skit som ”gör mig ” roligare.

Nykterister, har vi många här? Eller har vi många som tycker att alkohol är härligt & du känner att du kan handskas med det?

Let me know!

90 thoughts on “Alkohol

  1. Jag är 18 år precis som dig och jag har aldrig varit den tjejen som intresserat mig för alkohol. Fotbollen har alltid stått mig nära om hjärtat så det kan ju vara en anledning. Tyvärr får jag många kommenterarer när jag är på fester och liknande att jag är en tönt/mes som inte ens kan ta ett glas cider, eller standard-kommentaren ”du kommer förstå vad du har missat när du väl börjar dricka”. Känner mest att om jag accepterar de som väljer att konsumera alkohol, då borde också dem acceptera att jag väljer att avstå! Klimatet är faktiskt ganska tråkig för mig som väljer att avstå – i alla fall i de umgängeskretsar jag är i, tyvärr.

  2. Hej Nellie! Jag hade smakat alkohol några gånger, men inte festat riktigt innan jag fyllde 20. Jag fick ofta höra att jag var tråkig och att jag inte passade in pga att jag inte drack och festade som ”alla” andra. Men sommaren när jag fyllde 20år festade jag, men mest för att jag levde med en kille då som gillade att festa och jag ville passa in.. Men jag har aldrig varit någon som festat varenda helg, eller känt ett behov av att dricka alkohol för att ha kul och vara mig själv 😊 jag fick mitt första barn för 5månader, så nu har jag inte varit kontakt med alkohol på väldigt länge och känner heller inte att jag behöver 😊

    Du är superduktig på allt du gör, jag har följt din resa från start! ❤️

  3. Är 30 så räknas kanske inte som ung. Har sett bsksidorna av alkohol med en pappa som var periodare och även hod mig själv. Har tydliga anlag för alkoholism och i en period där jag drack för mycket kände jag hur jag ”längtade” (abstinens) efter lugnet/kicken/självförtroendet alkoholen gav. Då slutade jag. Inte absolut men jag dricker ALDRIG på starka känslor, sorg, lycka, ilska, svek eller annat. Dricker begränsat i normaltillstånd av respelt för att jag skulle kunna falla dit och tappa bort mig själv.

  4. Jag fyller 23 nu, aldrig riktigt haft ett intresse av att supa skallen av mig även om jag liksom många andra testade tidigt. Nöjer mig med en öl eller två! Det räcker! Gillar inte att bli för full och aldrig låtit mig tappa kontrollen över vad jag gör, saker jag gör full ska jag kunna göra nykter, mer än så tillåter jag mig inte att dricka o har aldrig haft ett sug efter det! 🙂 Speciellt inte efter jag vart drogad på en klubb trots att jag hade glaset i handen under hela kvällen, efter en halv öl kunde jag knappt se eller gå, hemskt var det.

  5. Har alltid varit helnykterist (är nu 52 år) av många olika anledningar.

    Till att börja med ogillar jag verkligen smaken och varför ska man dricka något som smakar urk?

    Sedan vill jag ha kontroll och misstänker att jag i onyktert tillstånd hade blivit en ännu större ”sanningssägare” än vad jag redan är vilket säkert inte alltid hade uppskattats.

    Jag har också i både mitt yrke (socialsekreterare) och privat sett så mycket tragik orsakat av sprit att det räcker och blir över.

    För mig uppväger helt enkelt inte fördelarna och jag tycker bara att berusade människor är pinsamma och helt ointressanta.

    Att prata med en full är helt meningslöst och kan man inte ha kul utan sprit så ska man nog träna på detta mer än att stoppa alkohol i gapet.

  6. Jag är väldigt nöjd med min relation till alkoholen. Har haft det som dig, föräldrar som är chill om det och därför blev de aldrig någon nyfikenhet kring det tidigt. Jag dricker inte ofta men när jag gör det så blir jag pang full och ja, det är skit kul. Jag gör det i gott sälskap och säker miljö det tycker jag är viktigt. Ska jag vara helt ärlig så anser jag att alkoholen lyfter stämningen och gör det roligare så jag tycker absolut att 1-3 bakisdagar efter är värt det.

    Men nu festar jag kanske 3-5 ggr om året och jag tror det är just därför det konceptet fungerar 😌

  7. Jag är 26, snart 27 och är väl mer eller mindre nykterist. Har aldrig vart intresserad av varken alkohol, hemmafester eller krogen när åldern var inne.
    Spenderade hellre tiden i stallet.
    Vilket min omgivning (vänner/klasskamrater) inte förstod alls. Så man blev mer ”utstött” och blev en outsider för att man vågade stå emot. (Samma gäller cigaretter, aldrig Satt en till min mun)
    Idag X antal är efter skoltiden är slut, så måste man hela tiden stå till svars för varför man väljer att ta alkoholfritt framför alkohol. – jag blir så himla less på det.
    Varför ska man jämt behöva förklara sig för att man väljer bort exempel alkohol eller cigaretter.

    Förstår att folk faktiskt börjar tidigt, dagens samhälle är sjukt. Sånt grupptryck och förstår om man inte har kraft eller mod att stå emot.

    Kram

  8. Hej!

    Vad bra att du tar upp detta ämne. Jag är 21 år gammal och är nykterist sedan 3 år tillbaka. Detta för att jag, precis som du verkar vara, är helt ointresserad av det. Det är varken gott och jag mår inte bra när jag är lullig eller full, samt att man mår riktigt dåligt dagen efter. Jag spyr väldigt lätt av alkohol och det räcker med något glas bara. I längden är det inte heller bra för t.ex. levern eller huden. Kroppen behöver inte alkohol till någonting, det är endast ett gift. Alla gör sina egna val men jag skulle verkligen rekommendera att bli nykterist. Ungdomar i dagens samhälle behöver fler förebilder som är nykterister. Ungdomar behöver lära sig verktyg för hur man kan stå emot grupptryck i sådana situationer. Som 21-åring i dagens samhälle är man oftast väldigt ensam om att inte dricka och man får vara beredd på att människor ständigt ifrågasätter varför man inte vill dricka, vilket kan vara jobbigt för många. Jag tror att många ungdomar dricker även fast de inte vill, endast för att de inte orkar stå emot grupptryck eller vara normbrytande. Dock så är det alltid ens egna val om man vill dricka eller inte!

    Stå på dig!

  9. Jag slutade festa några månader innan jag fyllde 21, druckit ca 3-4 gånger sen dess (är 28 idag). Men jag började dricka när jag var 13, drack dagligen från att jag fyllde 18 tills ca 21 år, inget att rekommendera! Fick leverproblem, gått på olika behandlingar osv..
    Fördelarna är att jag mår bättre, min lever har återhämtat sig, jag sparar pengar, kan ta bilen när som helst och att jag slipper vara bakis eller må dåligt över skiten man gjort på fyllan! Nackdelen är dock att man känner sig rätt ensam och tråkig på helgerna….

  10. Är nyss fyllda 20 år och har inte druckit en droppe sedan min studentskiva 2017. Ser helt enkelt ingen anledning att dricka då jag sportar (hoppning), vill ha 100% kontroll på min kropp, haft magsår/ätit diverse mediciner man inte ska kombinera med alkohol, har sett hur alkohol tar fram så sjukt dåligt dåligt beteende, resulterar i stora kostnader i samhället pga brott, nedskräpning osv. Sen måste jag dricka MKT då jag är så otroligt svårpåverkad, och jag har inte råd att ruinera mig efter en utekväll haha. Fine andra får dricka, but I don’t.

    Tycker i vart fall att man ska respektera sin egen kropp o sin omgivning när man dricker. Kring barn är uteslutet såvida man inte kan sköta det snyggt (och då menar jag på riktigt, inte att man bara tror det, barn märker mer än vad man tror). Är glad i efterhand att jag inte är uppväxt bland skränande föräldrar som sjunger nubbevisor och spiller ut halva glaset för dom har druckit alldeles för mycket, är dock uppväxt med att pappa drack öl till lunchen mm men han hade en väldigt avspänd men försiktig syn på alkohol.

  11. Jag är 19 och fyller snart 20. När jag var 17 fram tills några månader sen så festade jag något enormt mycket. En bra ute kväll var när kompisen drack så mycket hon spydde, hur många killar raggade på en och hur många drinkar man fick gratis. Nu har det varit nästan över 2 månader sen jag rörde alkohol alls. Jag trivs väldigt bra med det, mina vänner stötar mig men såklart var dom förvirrade i början. Att vara nykter ute är inget jag ser på negativt, vem behöver alkohol att ha kul. Om några veckor fyller jag 20 och får gå in på systemet, minns hur taggad jag var tidigare men nu finns det ingen anledning att jag ska dit.

  12. Jag utesluter inte alkohol av princip, utan har bara aldrig gillat smaken ärligt talat. Och jag har väl aldrig heller känt behovet eller grupptrycket att dricka när jag var yngre. Är också uppvuxen utan alkohol hemma.
    Jag gillar att vara fri att köra bil hem när jag vill också!

  13. Hej Nellie!
    Verkar som att du har en sund syn på alkohol. Jag är 20 år och började väl ”dricka” när jag var 16-17 tror jag så ganska sent. Är 20 nu och får dricka på klubb och köpa själv på systemet.Dricker gärna bara någon/några drinkar eller vin/cider till maten, på fest dricker jag kanske lite mer men har aldrig varit full.

    Mina föräldrar har väl varit okej med att jag dricke ramen säger typ att du får skylla dig själv om du blir full och spyr typ, vilket jag av egen vilja inte har gjort då jag känner att det inte är värt det.

    Är inte nykterist utan dricker när det är fest/helg typ.

  14. Jag är 19 år, har kommit till en punkt där jag nog missbrukar alkohol något. Har svårt att gå flera veckor utan&dricker nästan alltid för mycket, vilket resulterar i en sån jävla ångest&minnesluckor. Är verkligen inte stolt över detta utan försöker aktivt få hjälp. Alkohol ses ofta som något ofarligt och det är ju socialt acceptabelt, även fast det är långt ifrån ofarligt. Jag önskar att jag inte började så tidigt som jag gjorde (14 år), hade nog varit lättare att avstå nu isåna fall. Det ska vara måtta med allt.

  15. Ett viktigt ämne att lyfta tycker jag! Jag blir snart 18 här i höst. Har provat alkohol men aldrig druckit mig full. Känner inget behov av att dricka varje helg som väldigt många ungdomar i min kompiskrets gör! Många drack sig fulla varje helg sen de var 14-15 år, vilket för mig är helt sjukt! Blir nästan tabubelakt här omkring där jag bor att inte dricka som minderåring. Man blir alltså retad och nedtryckt för att man inte supertill och mår skit dagen efter? De anser att man är mesig, men som i mitt fall är det verkligen inte att jag är mesig utan mer att jag inte ser syftet riktigt. Antar att det ser olika ut på olika ställen men tror generellt att det anses som ett ”måste” att supa som minderårig på många ställen i Sverige!

  16. Mina föräldrar har varit ungefär som dina när de gäller alkohol & därför har de ALDRIG lockat mig. Jag fyllde 18 i augusti & jag har aldrig druckit (jo typ 1 klunk för att smaka). Och när jag väl testade så tyckte jag att de smakade skit så jag tror att jag aldrig kommer dricka faktiskt. Ärligt talat ser jag ingen vits med de. Dessutom slipper man dyra utekvällar & att vara bakis efter, rekommenderas 😉

  17. Jag drack ingenting förens 19 års ålder och har sedan dess druckit alkohol kanske 10 gånger(är 22, snart 23). Håller med dig om att man blir mer framåt, jag som annars har väldigt dåligt självförtroende och är väldigt blyg blir pratglad, sprallig och vågar ta för mig och prata med nytt folk, men jag håller mig väldigt strikt till en gräns där jag känner att jag har kontroll och koll på allt jag gör. Har ett extremt kontrollbehov, så skulle aldrig kunna supa mig redlöst med minnesluckor och sånt. Har föräldrar som dricker ungefär lina mycket som dina, pappa ingenting alls medan mamma unnar sig ett glas om vi är på middag eller liknande. Men min morfar dog pga missbruk av just alkohol, vilket också har skrämt upp mig lite med alkohol.

    Jag skäms att erkänna för familj att jag druckit alkohol (trots att jag är långt över gränsen) men mest för att det blivit lite tabu i våran familj och för att jag alltid varit den ”blyga snälla lilla flickan” i familjen. Mina äldre syskon dricker alla i sällskap med familjen, men just jag känner skam över det

  18. Drack massa innan jag var 18, bröt handen på min 18 års fest och under studenten sluta det typ med alkoholförgiftning…. efter det har jag kanske druckit 2 glas bubbel totalt… blev så äcklad utav alkohol, kunde inte lukta på det ett tag då jah bara började må illa. Trivs bra utan alkohol, man kan ha kul ändå. Ser inga positiva saker med alkohol, ganska dyrt l. Man går ut en kväll, man har inte samma kontroll på sig själv och skadar kroppen. Så jag personligen klarar mig alldeles utmärkt utan alkohol 😀

  19. Jag festade tidigt i ung ålder, är född 1984 så när jag var tonåring på 90 talet så började jag och mina kompisar att testa alkohol i väldigt ung ålder och jag tror att vi bergis var 13-15 år när vi började. Jag växte upp med alkohol väldigt nära mig då min pappa alltid drack och fick till slut problem med det (nu har han inte det längre) så att skaffa alkohol var inte liksom några problem. Sedan när man började gymnasiet och fick nya kompisar så började man hänga mer och mer på fester, sen fick jag min pojkvän (som jag varit tillsammans med i 12 år nu), vi åkte på festivaler och där var det fest och sol så man festade lite mer då.

    2008 fick min pojkvän körkort och det var sista dagen han drack, han har varit nykterist sedan dess. Hans filosofi var att han hellre ville köra bil och kunna göra det dagen efter också, sedan fick han alltid ont i magen så han såg inte någon idé med att fortsätta festa. Jag fortsatte festa med våra vänner och så i några år till, men 2016 fick jag astma, lunginflammation och proppar. Sedan blev jag frisk från lunginflammationen och propparna men astman har hängt sig kvar nu till 2018, sedan blev jag allergisk mot proteinet i e-ämnen E300 och E333, så nu måste jag läsa allt vad alkohol innehåller då jag blir allvarligt sjuk i astman om jag får i mig det. Jag har nog aldrig festat såhär lite som jag gör nu då jag måste vara alltmer försiktig, jag har istället börjat lagt fokus på det jag kan dricka som inte är mycket och börjat träna istället 🙂 Jag mår så mycket bättre nu och känner att jag kan ha roligt ändå fastän jag dricker typ Cola 🙂 Så på ett sätt så känner jag att det fanns en mening med att bli sjuk då jag tar bättre hand om mig själv nu.

  20. Jag är 19 år och började ”dricka” när jag var lite yngre mest för att pröva på MEN dock drack jag aldrig mängder eller ofta, drack typ 1 gånger per år tills det året jag fyllde 18 år. Drack första gången när jag var 15 år, så drack egentligen bara 3 gånger innan jag fyllde 18. Nuförtiden dricker jag knappt men njuter av något glas vin eller en cider ibland för att jag gillar det. Ja, sprit som typ vodka smakar inte gott men ett gott vin eller en god cider är inte äckligt.
    Tycker det är hemskt idag att vi trycker ner folk som inte dricker medan vi som dricker hyllas som något Amazing. Alkohol är ett gift för kroppen i större mängder och inget man ska hylla enligt mig.

  21. Hej! Jag är 19 år och har aldrig testat druckit alkohol. Jag bara bestämde mig innan jag blev 18, att jag inte vill testa dricka alkohol. Jag har gått på bal och tagit studenten utan att dricka en droppe. D å fick man många blickar på sig kan jag ju säga. Mina vänner, har sträckt fram flaskor och sagt att jag ska dricka, men säger bara Nej. Jag själv känner inte att man behöver testa alkohol för att ha kul, man kan faktiskt ha kul utan alkohol. Alla säger att det inte är sant, men jag har svaret. Kom ihåg att du får va med i gemenskapen oavsett om du dricker eller inte, du kan ha lika kul utan alkohol också, looovar. Till alla er som dricker, drick med måtta och va rädda om er❤️ Bra och jätteviktigt ämne Nellie! Heja dig!!!❤️❤️

  22. 25år gammal, ingen ungdom alltså.
    Festade mycket då jag var 16-19år gammal. Då jag var 19-20år avtog det mer, jag jobbade så mycket- inte värt att vara bakis en ledig dag efteråt!
    Nu, de senaste 3åren kan jag nästan räkna på 2 händer hur många gånger jag druckit. Jag är ingen nykterist men träningar och tävlingar går före fest på veckosluten. Jag har inget behov ens att ta en cider på kvällen/dyl. Jag dricker hellre saft eller en iiiiiskaaall Cola! Gäller även då jag är ute på middag. Cola före alkohol, haha!

    Jag drack faktiskt (med måtta!) lite i lördags, mådde dåligt av bara det lilla igår.
    Jag lär inte dricka igen på kanske halvår.

    I snitt dricker jag ca 3ggr/år.

    Man ska va stolt över sej själv om man inte röjdricker ens i ung ålder tycker jag! 🙂

  23. Jag är 17 har inget intresse över huvudtaget att dricka alkohol. Det har gjort att jag inte blir bjuden på fester bara för att jag inte dricker vilket är lite tråkigt men vill verkligen inte dricka. Är förmodligen ärrad för livet efter att ha sett min pappa under uppväxten som drack mycket.

  24. Är 21, snart 22. Toppidrottare som aldrig varit full, dricker dock ibland men då blir det max ett eller två glas. 🙂

  25. Fyllde nyss 20 höstar(Den 27/9). Har heller aldrig riktigt förstått grejen med att dricka sig full och inte minnas.. framförallt tex bal och student då skulle man dricka morgon middag o kväll. Men sånna festligheter vill i alla fall jag minnas resten av livet.

    Men det är ett väldigt tryck från framförallt äldre kompisar och tvinga i en alkohol, och då om man är av den svagare typen som inte kan säga nej blir det väldigt fel.

    Man alla är olika och tur är väll det

  26. Är 25 år, aldrig smakat alkohol. Har också vuxit upp i en miljö där alkoholen aldrig flöda utan funnits med som något som drick enstaka gånger.
    Känner att fördelen är att du alltid är fräsch och funktionsduglig dagen efter. Idag finns det så många alkoholfria alternativ som smakar så gott så jag känner absolut inget sug.
    Sen har jag inget emot folk som dricker och håller sig på en sund nivå, avskyr dock när folk blir dräggiga, haha!

  27. 18 år här och nykterist till viss del. Kan dricka alkohol när jag sitter på restaurant vilket är väldigt sällan men det är inte mer än 4 procent i isånafall. Och det är endast för att jag tycker att det är gott med lite alkohol i, i tex cider. Annars har jag alltid varit tjejen som suttit hemma varje fredag och tittat film istället för att gå ut och festa. Har gått på 2 riktiga fester i hela mitt liv (inte druckit någon alkohol) och har märkt att det inte alls är min grej. Är glad för att jag aldrig dragits till grupptryck och stått upp för mig själv. För har känt många som endast druckit pga grupptryck vilket är hemskt. Men har aldrig varit full och första gången jag smakade alkohol vilket var en cider var när jag var 16 såå 🤷‍♀️ klarar mig riktigt bra utan! Älskar nykterist livet. Man mår bra medans alla andra mår skit dagen efter haha. Inte värt det! Kan bli helt galen utan en droppe alkohol i mig!

    Kram.

  28. Jag är 19 år och har aldrig smakat alkohol. Jag har vuxit upp i en leastadiansk familj med vänner och pojkvän som också delar samma tro. Inom leastadianismen är det inte okej att dricka alkohol och därav har det helt lämnat bort, vilket jag inte häller lider av idag.

  29. Jag festade en hel del i din ålder, och några år framåt. Men jag hade ingen sport att fokusera på.

    Nu blir det 2-3 glas vin i månaden till middagen. Kanske 2-3öl de få gånger om året vi är ut och äter eller går på pubquiz.

  30. Tyvärr är nog den känslan att känna sig tvungen att dricka vanligare än man tror. Hade precis samma grej – jag var en mes/tönt för att jag inte provade. Drack inte ett glas förrän jag fyllde 20 och då var det att jag provade lite av föräldrarna och fortfarande (är 24) dricker jag inte särskilt mycket mer än ett glas rött någon gång ibland.
    Tycker det är super starkt att kunna säga nej! Stå upp för er ❤️Jag tycker så att – vill man dricka så drick men drick med måtta och ha roligt, lika roligt som du har utan att dricka! Det går verkligen att ha super roligt utan alkohol i kroppen man behöver bara känna att man har bra människor runt sig! ❤️😄

  31. Festade mycket mellan 14-17 års ålder, perioder var det varje helg. Nu dricker jag nästan inte alls, händer vääääldigt sällan (är 19). Ser ingen mening led det heller och tycker inte det är särskilt gott. Har häst också dessutom

  32. Tyvärr är nog den känslan att känna sig tvungen att dricka vanligare än man tror 😕 Hade precis samma grej – jag var en mes/tönt för att jag inte provade. Drack inte ett glas förrän jag fyllde 20 och då var det att jag provade lite av föräldrarna och fortfarande (är 24) dricker jag inte särskilt mycket mer än ett glas rött någon gång ibland.
    Tycker det är super starkt att kunna säga nej! Stå upp för er ❤️Jag tycker så att – vill man dricka så drick men drick med måtta och ha roligt, lika roligt som du har utan att dricka! Det går verkligen att ha super roligt utan alkohol i kroppen man behöver bara känna att man har bra människor runt sig! ❤️😄

  33. Är 21 år och började dricka när jag var runt 16.
    I början var det mycket grupptryck men lyckades ändå hålla allt på en nivå som jag var bekväm med , men senare blev allt roligare och jag som då var ganska blyg kände att jag vågade vara mer framåt och social.
    Men haft två snefyllor och efter den sista blev jag väldigt noggrann med alkoholen då jag kände att jag verkligen inte ville komma dit igen. Så med åren har alkoholen minskat och ibland kan jag festa och bli lullig/full eller ha vinkväll med kompisar och ha roligt.

    Men för ca 2 år sedan så började jag gymma seriöst och skaffade även min nuvarande hyrponny för ca 1 år sedan. Efter det har jag inte känt behovet av alkohol och det har inte känts värt det.
    Även om jag vaknar upp nykter så kommer jag ändå prestera sämre och gårdagens träning kommer inte ge lika mycket. Sedan har jag troligtvis IBS och alkoholen är en utav som sakerna jag bör undvika.

    Så är glad att jag minskat ner på alkoholen och att jag vågar stå på mig att jag inte alltid vill dricka och hellre kör istället och kommer hem säkert.
    Sedan är det tråkigt att en del av mina vänner fortfarande är väldigt på kring alkohol och tycker att man är tråkig om man skippar , men jag har mina anledningar och det är inget jag tänker ändra på! 🙂

  34. Jag är 19 och älskar att festa och dricka men gör det väldigr sällan. Fester är ju till för att vara roliga och alkohol förstärker det men jag ”sparar” mig till fester/event som jag vet kommer vara roliga för det känns onödigt att dricka annars.
    Kan ta nåt glas vin när man äter middag ute eller hos andra för att det är gott men kan lika gärna ta vatten, har tidigare känt typ en press att dricka om andra i sällskapet dricker men har insett hur idiotiskt det är så struntar helt i det nu för tiden.

    Min pappa har varit alkolist och min syster har varit en riktig festade i tonåren så jag har nog alltid känt att jag inte vill hamna där, vill inte att det ska bli en vardagsgrej trots att alkohol ofta funnits i min närhet. Så jag dricker bara alkohol när jag verkligen vill och verkligen är sugen på det, annars får det va. Min sambo dricker inte heller så mycket (han kan ta en öl ibland pga smaken men jag hatar öl så dricker inte då) vilket också gjort det lättare att säga nej

  35. Är 16år idag och har väl druckit en del. Första gången föll jag för grupptryck. Skulle hälsa på en vän, bara hästmys var planen. Så vart jag meddragen på fest med en massa alkohol och mer. Jag var 14år då, nyligen fyllda ska jag tillägga. Efter det höll jag mig borta ett tag, var ingen bra erfarenhet alls. Ville aldrig vara på fest igen. Tycker det säger en del om hur folk behandlar varann idag… Inte vågade jag säga ifrån heller eftersom att man inte ville vara töntig och inte våga. Hade åkt långt för att hälsa på kompisen så något åka hem fanns inte på kartan heller. Skam att ringa pappa och be om hämtning… Idag hade jag lätt ringt, inte ens tvekat. Trodde verkligen inte att mina föräldrar skulle förstå mig men nu så inser jag att jag haft så fel. Självklart hade pappa förstått om jag ringt och förklarat situationen, han kanske hade blivit besviken men inte på mig. I såfall på mina vänner som inte fanns där för mig den kvällen. Mycket press den kvällen, inte bara att prova på alkohol och liknande… Tyvärr.

    Idag har jag dock lagt det bakom mig, är inte nykterist heller… Men dricker i rimliga mängder. Varit på en del festresor med kompisar men skulle aldrig dricka mer än vad jag vet att jag kan hantera. Skulle aldrig heller falla för grupptryck igen. Men viktigast av allt, jag dricker aldrig med kompisar jag inte litar på till 110%.

    Det skulle jag verkligen vilja att alla skulle veta. Man måste ingenting, det är okej att säga ifrån. Tycker kompisarna att man gör fel i det så är det dem det är fel på. Hamnar man i en obekväm situation finns alltid ens föräldrar där oavsett vad. De värnar om ens bästa och skulle aldrig säga nej. Man måste våga bestämma själv, även fast de kan vara så j*vla svårt att säga nej.

  36. Jag hade epilepsi som barn och jag hade turen att det växte bort med min pubertet så till följd av detta har jag aldrig druckit alkohol, eftersom man kan få återfall vid högre konsumtion av alkohol, så för mig var det ett lätt val att avstå, 32 år idag. Men i min krets började mina tjejpolare dricka rejält redan i 8:an och jag fick alltid se ”baksidan” av alkoholen….hålla i håret när skiten skulle upp, trösta dem efter ångestladdade händelser, oftast saker de ALDRIG hade gjort om det varit nyktra, fylla i deras minnesluckor. Jag trodde att någonstans att detta skulle förbättras desto högre upp i åldrarna man kommer, men så är ju inte fallet, fulla vuxna är bland det mest tragiska som finns om du frågar mig.
    Jag hat mötts med frågor hela mitt vuxna liv ”varför dricker du inte? Är du gravid? Meh- ska du inte fira med oss? KOM igen nu, bara en drink, Va tråkig du är”
    I vår kultur så är det mer konstigt att inte dricka än tvärt om och jag behöver inte dricka för att blir framåt, ”våga dansa” social, med rätt sällskap blir jag allt det där ändå, därför har jag alltid varit en sån person som hellre har 3-4 riktigt bra vänner än 30 halvbra, läs falska. ;P
    Jag vill ha full kontroll på min omgivning och min kropp men har absolut inga problem att umgås med folk som dricker och kan hantera alkohol, det kallas vanlig vett och ömsesidig respekt 🙂

    ”Ska man inte lära sig att ha kul & vara sitt bästa jag utan massa skit som ”gör mig ” roligare.” <– Bra där Nellie, du är klok!

  37. Jag är snart 22 jobbar med hästar hemma, eget företag och nu är det snart 4 år sedan jag drack alkohol. Självklart har man testat och även mått dåligt som yngre men tyckte inte det va värt det.. Att må dåligt och vara trött på jobbet dagen efter för lite alkohol. Tycker hellre ett glas läsk är så mycket godare då. Att vara pigg när du sitter på hästryggen dagen efter känns så mer värt än när kompisarna sover till 14 och är jätte bakis. Nu är jag dessutom gravid och jag och min pojkvän väntar vårat första barn och då var det till ett stort plus att folk var vana vid att jag inte drack och vi kunde hålla våran hemlighet ett bra tag för oss själva! 😉 Dock ska jag poängtera att jag verkligen inte har något emot de som dricker sålänge det är måttlig mängd och man klarar av det. Min pojkvän tex kan tycka att en öl är jätte gott att ta till maten på helgen vilket jag absolut inte har något emot eller problem med., även kompisar kan ta något glas vin när vi äter middagar osv. Dom accepterar mig och jag accepterar dom! 😀

  38. Jag är 16 och de flesta i min ålder drack på den förra festen jag var på, men inte jag. Jag har druckit en gång om man kan räkna med det då det var kyrkvinet då jag blev konfirmerad. Jag gillade inte det då jag annars inte heller gillar annat än mjölk och vatten haha😅 jag fick några kommentarer att varför dricker du inte och det suger att vara nykter men jag brydde mig inte för det fanns så mycket mer positivt och roligt med att vara nykter som t.ex. att när alla andra var fulla och inte kommer ihåg så mycket kunde jag släppa loss, folk jag aldrig pratat med kom fram till mig och pratade länge och jag kommer ihåg allt det dumma och roliga de gjort vilket de inte gör. Därför stör det mig inte att jag inte dricker. Jag vet ju inte hur det är men jag känner att just nu vill jag inte heller. Det är bra som det är!

  39. Är 21 och dricker väldigt sällan. Smakade typ alkohol som yngre men var aldrig på fest direkt, fick en sjukdom som 10-åring och blev rätt utstött men hade några pinglor kvar. Sen i gymnasiet köptes det ut till festerna, jag drack men aldrig så jag tappade kontrollen. Sen jag tog körkort är det knappt att jag dricker för jag ÄLSKAR att köra bil!! Men har några tillfällen per år jag kan dricka ordentligt, dock kan jag få sjuk muskelsmärta osv nästan som influensa-symptom så det avskräcker en del. Är oxå kluven om jag ska ta steget och bli nykterist men jag har som sagt aldrig tappat kontrollen även om jag blivit dyngrak ett par tre gånger.
    (Som någon tidigare kommentar; jag dricker aldrig hemma. Skäms typ för det eller nåt.. samma sak när det gäller att prata killar eller sex osv. Och jag är lixom snart 22… haha)

  40. Jag tycker ofta att sådana här inlägg bara besvaras av ena sida, ofta den sidan som anses ”rätt”. Jag är 28 och ja jag dricker alkohol. En riktigt kall cider en varm sommarkväll är smaskens! Men! Jag ser däremot ingen vits i att dricka sånt som är äckligt bara för att bli full. Bättre att dricka det man tycker är gott och göra det i en lagom nivå för en själv. Sen om lagom är 2 eller 20 cider/öl osv är ju faktiskt upp till var och en. Men alkohol ska alltid vara ett val! Man ska aldrig bli kritiserad över sitt val att dricka alkohol eller inte.

  41. Hej!
    Är 18 år och har aldrig druckit alkohol. Känner inte att jag behöver det om jag ska festa utan man kan ha kul utan det. Tycker inte det är värt att utsätta sin kropp för det då jag är mycket för en god hälsa. Visst blir man sedd som den ”tråkiga” bland klasskamrater då man inte dricker men det gör mig inget!:)

  42. Jag är 19, aldrig druckit och gör det inte heller. Ser liksom ingen anledning alls med det, om jag klarat mig hela livet utan alkohol så varför ska jag börja efter nästan 20 år? Har heller aldrig hört något positivt om det egentligen.
    Nu är jag inte heller någon festmänniska utan är hellre i stallet och kommer hem till soffan en fredagskväll. Kan dock kännas lite ensamt ibland för nu är det som att allt umgänge går ut på fester/krogen där man ska dricka alkohol sedan man fyllde 18. Men tänker också att de som verkligen är mina vänner kommer att vilja vara med mig oavsett om jag vill dricka mig full eller inte.

  43. Hej jag är 18 år snart 19 och har aldrig riktigt druckit alkohol på en veckobasis som många av mina vänner gjort sedan flera år tillbaka. Jag kan erkänna och säga att jag mognade fortare än de vänner jag har o började fatta det hör med alkohol och festande redan som 14 åring men insåg redan då att det kändes äckligt o onödigt att betala så pass mycket pengar för att bli snurrig och bara må dåligt.
    Jag dricker inte och har i princip aldrig gjort eftersom det inte är något som tilltalar mig.
    Mina vänner känner mig och ifrågasätter inte direkt varför jag inte dricker eller varför jag inte gått ut på krogen på 9 månader sen jag fyllde 18 (fyller i januari) men folk runt omkring kan absolut inte förstå.
    Jag personligen tycker inte själva smaken av alkohol är gott och jag tycker inte att det är värt att lägga pengar på att bara må illa och knappt kunna stå.
    Men en sak är ju ändå säker och det är att jag inte skäms över huvud taget, jag är typ nykterist och tycker det funkar bra. Känns skönt o se att det finns många fler som inte dricker!
    Nellie keep up the good work! Du är grym i allt du gör!

  44. Jag är 23 år och är näst intill nykterist. Tycker inte det är värt pengarna och att alkoholfria alternativ är minst lika goda, ofta godare. Dessutom har jag ganska stort kontrollbehov och ogillar starkt tanken på att inte kunna köra om det behövs av någon anledning… har inte heller tid att vara bakfull 😂.

    Det har alltid varit nolltolerans på alkohol hemma hos mig, bortsett från smaka en klunk på öl någon gång. Så jag drack inte före 18 års ålder, såg ingen vits med det. Har därefter varit ordentligt full en gång, och ser verkligen inte hur folk kan uppskatta det. . Dessutom mår man ju skit efteråt, sååå inte värt det!
    Idag tar jag en drink någon gång i halvåret -räcker bra. Ligger väldigt nära ett beslut om heltids nykterhet. Och ett tips om man har polare som tjatar, så går det alltid att säga att man ska köra / behöver vara tillgänglig etc. Iaf i min bekantskapskrets har alla 100 procent förståelse för en sådan ursäkt ( och de ska de ha, annars är de inga vänner värda att ha).

  45. När jag var i 20-års åldern och festade en del så drack jag aldrig någon alkohol efter kl 24 och innan under kvällen drack jag ”varannan vatten” eftersom jag alltid skulle upp tidigt och köra till stallet. Om man gör så så har man roligt på kvällen men mår ändå prima dagen efter👍🏻

  46. Jag är 19 år gammal och har ALDRIG brytt mig om att supa skallen av mig. Sen har jag provsmakat vin (blä!) och champagne på nyårsafton (fyller år då…)
    Under hela gymnasiet fick jag samma fråga ”Ska du inte med och supa Izza?” av samma tjejgäng men jag hade en bra ursäkt: stallet. Jag är stolt över mig själv som inte fallit för grupptrycket. Jag har alltid tyckt och tänkt att jag inte behöver alkohol för att ha kul, räcker gott och väl med läsk 🙂
    I våras skulle jag och några kompisar från klassen på konsert och vi förfestade med en drink och pizza, och jag märkte att jag blev lite lullig men inte full, drack så lite 😉
    Och alla mina kompisar delar samma tanke: vi behöver inte sprit för att ha kul 🙂

  47. Jag är precis som du 18 år gammal och jag är nykterist. Jag har aldrig smakat alkohol och har inget intresse i att göra det heller. Från att ha haft en alkoholberoende förälder och andra medlemmar i min familj så avstår jag mer än gärna från alkohol då jag sett baksidan utav det. Skulle inte uppmana andra till stt börja konsumera alkohol men skulle inte heller be de som gör det att sluta. Människor får göra det dom vill och det som känns bra för dom. Bara för att jag har dåliga erfarenheter av alkohol så betyder det inte att alla har haft det, vilket dom ska vara glada över.

  48. Är 23 år och dricker ibland med mina vänner. När jag gör det är det för att bli påverkad och ha kul. Kan absolut ha kul utan alkohol men ibland känner jag att jag vill dricka. Hittar alltid på roliga saker och som du skriver, man blir mer framåt. Dricker aldrig den mängden att jag blir väldigt påverkad utan bara några glas. Känner mig sjölv väldig väl och vet mina gränser och slutar när jag känner det räcker.
    Provade alkohol första gången när jag var 15. Det var mer en grej som man var nyfiken på. Blev mer fest och alhol när jag började gymnasiet (under 18) men ska erkänna att det var mer en grej man skulle göra. Aldrig fått dricka alkohol för min mamma som jag bodde med. Var inte accepterat och har inte heller vuxit upp med alkohol i hemmet. Kanske 2 cider på typ 2 år som jag såg.
    Känns som att alkohol är en väldigt social grej. Samma med rökning och kaffe. Man går ut och tar ett glas med en kompis och snackar. Socialt liksom.

  49. Hej Nellie!
    Jag är 20 år och har inte varit i de umgängen där det ofta är mycket snack kring alkohol och vad det nu skulle kunna innebära, helt olika beroende på situationen. Under min högstadietid blev jag utstött rejält i och med att jag valde att avstå från alkohol och var inte intresserad av festandet överlag. Det räckte med att lyssna på tjej kompisarna som ofta snckade ihop sig om vad som var roligare / alternativt mer spännande för dem när det väl handlade om sprit. Som ung har jag aldrig varit inriktad på ämnet eller styrt mina tankar till att börja dricka eller falla runt och ”skoj dricka” kallar jag det för, har ingen större erfarenhet av detta, alltefersom det har aldrig funnits något intresse alls. Hör ofta att många ungdomar faller för grupptryck och inbillar sig att det ska bli bra och man förbereder sig mentalt inför första kvällen. En flaska fin hade min barndomsvän snott från sina föräldrar och höll stadigt i hand väskan på vägen ut för att inte riskera ” stölden ”. Haha, skämt osido det är viktigt att förstå vad detta handlar om innan man ger sig in på banan. ”Skoj dricka” är ett absolut misstag för min sida av det eftersom jag tycker det är högst ointressant att dricka. Alkoholen har dessvärre aldrig varit min vän eller nuvarande avkodnings känslomässigt svår att bära i handen. Tycker det är skit tråkigt ärligt talat, det ska man sköta snyggt. Har aldrig brytt mig om att det ofta drar igång diskussioner om hur man en gång gjorde bort sig eller hur man upplevde det under ” sin första fylla”.

    jag tycker det är SÅ BRA att du tar upp ämnet eftersom det uppenbart att många ungdomar känner i igen sig och vill anklaga andra eller påpeka vad som är faktiskt rätt respektive fel med ett icke hållbart alkohol konsumerande. En go’ riktig smiley på den, piece! Jag vet vad det handlar om när folk blir irriterade över att man avstår från alkohol/ cigaretter och blir svin förbannande över att jag skiter i vad de gör en sommarkväll men ölen i handen. Jag dricker gärna ett glas men inte för att jag ska nödvändigtvis bli full eller dra ner mig i dyngan. Jag har full respekt för de som dricker i min omgivning och vill mer en gärna stötta de som upplevt det jag själv gått i genom, en jävla massa mobbning. En dag är man borta från det 🙂

  50. Jag drack inge alkohol framtill jag var 22. Men för mig var det så att jag växte upp med alkolism i familjen och tog avstånd helt enkelt. Hela grejen att bli full skrämde mig. Men jag minns hur folk försökte få mig att dricka. Så fel! Väljer en person att inte dricka alkohol, låt den vara. Jävla grupptryck och hets kring alkohol. Tycker alla som avstår alkohol vid ung ålder är så jävla starka och modiga!

  51. Hej Nellie! Jag är 20 år har kompisar som gillar att festa. Jag började hänga med dom ut när jag börjat 3an i gymnasiet, men fram tills dess spenderades helgkvällarna hemma i soffan framför tvn. Jag gillar både att festa i kombo med alkohol samt att vara i stallet. För mig funkar det bra med denna kombo, men jag festar bara några gånger om året nu för tiden så det är kanske därför det går ihop. Jag blir inte heller något jättebakis i vanliga fall, jag vet vart jag har min gräns och håller mig till det. Det är bara vissa undantag som jag släpper loss, och dom typ 3 dagarna om året då jag är bakis så får hästarna vila. Jag tycker inte att alkohol borde behövas på fester för man kan ha så roligt utan det. Men för min del blir jag mer social när jag blir lite påverkad eftersom jag vanligtvis är väldigt blyg, och jag har fått många nya vänner tack vare alkoholen. Det är nog upp till var och en att lista ut vad som passar för en själv.

  52. Jag är 20 år och nykterist. Har aldrig lockats till alkohol och mår bäst när jag tar hand om hälsan och lever ett sunt liv. Blivit så pga av sjukdom, men inget som lockade mig innan jag blev sjuk heller. Sett alldeles för mycket vad alkoholen kan ställa till med inom familjen med bråk och aggressiva och otrevliga stunder. Det har lett till att jag alltid varit avskräckt av alkohol. Tycker man kan ha så mycket roligt utan och kan vara mig själv ändå så jag behöver det inte.

  53. Jag är 18 precis som du och vi är väldigt olika på denna fronten. Jag festar ca en gång i veckan, ibland mer, just för att jag tycker att det är så himla kul att förfesta med hela mitt tjejgäng och sen gå ut och träffa folk på klubben. Jag gör mycket hellre det än att vara hemma en fredag. Festade lite grann innan jag började gymnasiet men det var inte förräns i tvåan när man firade alla kompisar som fyllde 18 som jag började festa ordentligt. Dricker inte överdrivet mycket, o ingen sprit eller så, men skulle ljuga om jag sa att jag är nykter när jag är på klubben. Men detta är inget som påverkar mig negativt vad jag märker av, jag mår toppen!

  54. Kommenterar sällan inlägg men läser din blogg dagligen.

    Jag tror de är mer accepterat att man inte dricker idag än var de var när jag var tonårig.
    Även fast de inte är så länge sen egentligen.

    Är bara 29, men var helnykterist till jag var 18-19 år.
    Nu är jag ingen partypingla direkt utan är mer person hellre är hemma och är med familjen. Eller som då, då hängde jag mer i stallet på kvällarna än var ute och med vänner 😅
    När jag väl hängde med vännerna som faktiskt drack blev jag ifrågasatt om varför jag inte drack och blev inprincip utskrattad och nästan mobbad för att jag inte ville dricka. Vissa såg nog mig ”som den konstiga tjejen som inte drack”.

    Men vad gjorde de, det viktigaste är ju att man är sig själv och att man vågar stå för sina åsikter och att folk ska respektera vad du själv vill göra.

    Idag så dricker jag väldigt sällan, och de är inte för att jag har två små barn utan för att jag har inte behovet.
    Man kan faktiskt dricka för att de är gott till en bit som precis så som dina föräldrar gör. Man behöver inte dricka för att bli så packad som möjlighet och må skit dagen efter.

    Tycker du verkar var en härlig och målmedveten tjej! Och du ska ha cred för att du alltid står på dig och vågar ta ut svängarna.
    Dina föräldrar har all rätt i världen att vara stolt över dig Nellie, du är en bra förebild för många barn & ungdomar.

    ✌🏼😊

  55. Jag festade MASSOR från nian upp till trean ungefär! Därefter tappade jag suget, var nykter 7 månader, drack under studentveckan och sedan dess har jag inte druckit. Är 19 år, nykter och tror jag kommer förbli det!
    Har bloggat mycket om just alkohol och det känns som många har tappat intresset för fylla idag! ♡
    Kram!

  56. Jag vill inte kalla mig nykterist – för att det är ett så laddat ord, och helt fri från alkohol är jag inte. Men det är väääldigt sällan jag dricker. Kan nog räkna tillfällena på en hand vad jag dricker under ett år.
    För mig är alkohol ingen smak som lockar mig, det är inte gott och varför ”tvinga” sigsjälv något man inte tycker är gott. Jag njuter mer av en cola än ett glas rosé och då väljer jag hellre det förstnämnda trots att min ålder kanske säger jag ”borde” välja rosé.
    Jag ser bara fördelar av att avstå alkohol och får mycket ”beröm” av att jag vågat stå emot i alla år. Jag kan tycka en cider är gott då och då, och vanligtvis tackar jag inte nej till ett glas champagne – men då har jag dessa drinkar heeeela kvällen och sippar lite då och då.
    Jag är 24 år, och mitt första besök på systemet gjorde jag i veckan – och då köpte jag alkoholfritt! Haha.
    Det finns många goda alternativ till alkohol. Det är sådan hets mot alkohol och jag skulle vilja säga att många unga, tyvärr, har beteende mot sjukligt alkoholberoende utan att de vet om det. Det märker man som nykter när man är ute och festar nykter med onyktra (tro mig, det går att festa utan en droppe alkohol!) Plus att det har många fördelar – du kan köra hem och är ”frisk” dagen efter. Huvudsaken är att man gör det som känns bäst för en själv och inte känner sig tvingade till något! Kram!

  57. Jag bor i England, och kanner sjalv att alkoholkulturen har ar lite annorlunda fran Sverige. Det ar vanligare att ga pa puben istallet for ett cafe, och AW’s ar valdigt ofta. Sa jag tror det ar viktigt att inte tappa sig i det for mycket. Jag dricker alkohol, och ska jag vara arlig sa ja, jag dricker alkohol varje vecka. Jag ar 31 och gift, jag och min man alskar vin och koper alltid en flaska till Fredag och Lordags middagarna. Ibland blir det ett glas vin eller en drink ute med en kollega efter jobbet. Men jag kanner att min relation till alkohol ar bra. Jag kanner aldrig att jag ‘behover’ alkohol, dricker mig inte full, och tycker inte om kanslan av att vara full heller for den delen. Jag dricker det helt enkelt for att jag tycker det ar gott, och alskar Fredagskanslan nar jag och min man satter oss i soffan med ett glas vin och snackar ikapp om veckan som gatt! Kram

    • Samma här. Tar gärna ett glas vin när jag lagar mat på fredag och lördag. Vatten till maten och så ett glas vin i soffan efter maten.

  58. Hejsan Nellie,
    Jag är 28 år och har aldrig testat alkohol. Min pappa är alkoholist och jag har alltid varit avskräckt ifrån att prova. Det är starkt att stå emot alkohol i ung ålder, jag blev nästan mobbad för det när jag var i din ålder. Nu tycker alla att jag är stark som aldrig har provat på.
    Jag skrev en bok om detta och min uppväxt med en alkoholiserad pappa som projektarbete i sista året på gymnasiet, som finns ute på en del universitetsbibliotek.
    Nu har jag en partner som inte heller dricker något, vilket underlättar min vardag en hel del.

    Man ska göra det man själv vill, och stå för det utan att bli påverkad av vad andra tycker. Grupptryck är det värsta som finns!

  59. Blir så arg när man inser att alkohol är normen och nykterist är det avvikande. När det borde vara typ tvärtom. Jag har också fått höra att jag är tråkig när jag tackat nej. När min man hade en lång helnykter period på typ 2 år, så tappade vi vänner. För de kunde tydligen inte umgås utan alkohol. När vi träffade dem så bjöd vi på vin och öl som vanligt, men de vågade liksom inte dricka som vanligt eftersom min man inte drack. De trodde säkert han slutat dricka pga alkoholism och ville väl inte provocera fram något, inte vet jag.
    Bra om personer som du vågar bryta trenden!

  60. 31 år gammal och varit utan de mesta gällande alkohol i 12 år. Jag drack på fest 16-19 års ålder. Inte för att jag tyckte det var gott utan för att det var så man gjorde. När jag slutade dricka 2006-2007 tyckte många att det var konstigt och undrade om jag körde eller varför jag inte drack.
    Nu är det mer accepterat med en hälsosam livsstil utan alkohol. Men ibland dricker jag ett glas skumpa vid nyår eller ett glas vitt på semestern. Men max en flaska totalt per år, men jag anser mig inte vara nykterist då jag låter mig själv dricka alkohol om jag skulle ha luat till det.
    Jag dricker helst alkoholfritt vitt vin (natuero), det känns trevligare än läsk till maten när man är ute och äter. Min sambo dricker både vin och öl, så gott som varje helg (till mat).

  61. Jag är 20 år och har aldrig testat alkohol. Ingen i familjen/släkten har problem med alkohol, ingen som har sagt till mig att jag aldrig ska prova eller så. Känner bara inget behov av att dricka så har aldrig gjort det… Har kompisar som dricker så jag är den som alltid kör bil haha. Känner inte att jag missar något heller.

  62. Ska helt ärligt säga att jag har varit en riktig party-tjej. Var ute och söp skallen av mig varje helg och ofta både fredag och lördag. Dansade, var vild och galen. Men egentligen var jag så ledsen inombords, mådde så dåligt och hade så dålig självkänsla. Jag använde alkoholen som ett sätt att dämpa mina känslor och det funkade ett par år. Tre år senare varav två år som gick åt att gå fram och tillbaka mellan ”normal” och deprimerad. Idag mår jag bra och behöver inte längre ta till alkohol för att orka med livet. Jag är inte emot alkohol eller att festa. Men jag tror många har samma upplevelser som jag.

    Så innan ni dömer ut de där tjejerna som är fulla varje helg, tänk efter ett varv kanske de inte heller mår så bra? Ofta är det nog så.

    Idag dricker jag ytterst sällan och nästan aldrig mer än ett glas vin eller två. Det är färdig festat för min del.

  63. Är snart 21 år och har aldrig varit en person som druckit mycket. Kunde ”supa” till det ibland men väldigt sällan. Har inte kunnat dricka en droppe alkohol, eller ens känns lukten av det, sen midsommar iår pga jag råkade ut för en misshandel. Alkohol kan förstöra så mycket, vilket det tyvärr har gjort för mig. Kan inte längre vara med och fira vänner, högtider osv enbart pga den händelsen, lika mycket ångest varje gång..

  64. Jag är 20 år och är nog i stort sätt nykterist. Dricker typ max 2 gånger om året, om ens det. Min pappa var alkoholist och det har väl satt sina spår hos mig. Däremot är jag sån att när jag väl dricker så dricker jag rejält på krogen, blir x antal öl och är lagom bakis dagen efter, men har lixsom inget sug efter att gå ut. Sen jag fyllde 20 så har jag inte ens varit på systemet lixsom, föredrar cola framför ett glas vin på fredagskvällen. Nu har jag dessutom snart en liten bebis och då blir det väl ännu mindre drickande, men jag trivs med det 😄

  65. Jag är 17 och är bara omringad av kompisar som bara vill dricka hela tiden medans jag själv inte alls förstår de roliga, jag har ocå märkt att beroende på vilket humör jag är på så blir ja antingen glad å framåt eller så blir ja ba deppig och vill hem de få gångerna jag har provat. så jag är absolut inte ett fan av de även fast jag inte har så stor erfarenhet. men jag tycker det är väldigt jobbigt att alla mina kompisar tycker att allt ska innehålla alkohol och jag själv typ avskyr de.. så jag tror nog jag kommer va nykterist i livet faktiskt och jag känner oxå att jag inte vill sitta en söndag och Rida mina hästar bakfull även om ja skulle typ rida ut,, sånt kontrollfreak e jag😅

  66. Jag är 25 år. Drack för första gången när jag var 16… aldrig tyckt det varit något speciellt. Nu för tiden dricker jag i princip aldrig alkohol. Kan räkna på en hand hur många gånger jag druckit alkohol de senaste sju åren typ. Saknar det inte alls men kallar mig inte nykterist 😊 vill dricka lite om jag någon gång känner att jag vill.

  67. Hej Nellie!

    Jag är idag 21 år och har inte druckit en droppe alkohol!
    Jag har aldrig känt att jag haft de behovet och heller inte den slags bekräftelse som man sökte som ”mindre”
    för att passa in och hänga på. Vet inte varför jag blev nykterist men har alltid varit en tjej med skinn på näsan som gått sin egna väg och att stå emot då har inte varit ett problem. Skulle väl säga att varför gå ut och ta en drink med alkohol om du ändå kan gå ut och få en likadan fast alkoholfri? 🙂 Har jag klarat mig utan – lär jag inte behöva de nu i senare dagar heller.
    MEN – det är inge fel med det.

    Ha en fin dag!

  68. 25 år och i mina yngre dagar (16-18) drack jag någon gång så jag spydde. Lärde mig dock där och då av konsekvensen kan man säga…! Nu dricker jag 1-2 glas till maten om man äter ”lite finare”, någon god drink om man är på en bar och några ggr om året festar jag till det. Dock inte mer än att jag mår bra dagen efter 🙂

  69. Nu är jag inte i yngsta laget på din blogg, då jag är 29 år och tvåbarnsmamma.
    Men jag har alltid varit nykterist, har provat nån cider någon gång, men jag gillar varken smaken eller doften av alkohol. Det spelar ingen roll om det är sprit, vin eller öl. Min man dricker alkohol och det har jag inga problem med.
    Däremot är jag benhård med att så länge våra barn är små, så ska de inte vistas med onyktra personer.
    När de växer upp kommer jag förklara mitt beslut och sen kommer de såklart få välja själv, men jag hoppas det är mer accepterat och inte dricka alkohol när de växer upp om sisådär 15 år.

  70. Jag har varit nykter i 3 år nu. Jag började som 17-åring (extremt oskyldigt) och sen hade jag några partyår med någon fest i månaden som blev allt mer sällan. Sidta gången jag drack kände jag bara ”aldrig mer” när jag vaknade dagen efter och jag har varit nykter sen dess. Testade dricka någon cider tidigare i år men tyckte inte det var gott längre.

    Finns massor med jättegoda alkoholfria drycker och det kommer bara fler hela tiden! Man måste inte dricka läsk bara för att man är nykter.
    Jag är 26 år gammal, var 23 när jag drack sista gången.

  71. Officiellt nykterist sen jag var 18 är eftersom det då var lämpligt att berätta det men har alltid varit. 28 år idag.

  72. Hej Nellie!

    Intressant och viktig frågeställning du tar upp! Jag är extremt tydlig med min omgivning att jag inte dricker, aldrig velat prova heller. (Likadant med rökning, mina föräldrar röker och har alltid gjort, jag är föga imponerad av stanken!) Redan när jag gick i grundskolan och det är ex antal år sedan, över 20!, så var jag tydlig med att alkohol var och är usch! Jag var väldigt mobbad under hela skolgången, hade inte en enda vän, så egentligen brydde sig inte DE om att ”missfostret” som var mig, inte drack. Jag var ju dum i huvudet i övrigt enligt alla så vad jag tyckte om alkohol brydde sig i grunden ingen om, egentligen.

    Senare livet, när jag skulle lära mig lita på människor, att de ville vara med mig och inte såg mig som ett påhäng, var jag fortsatt lika tydlig när det kom till dryckesvanor. Eftersom jag, liksom en del andra redan vittnat om, vet vad alkohol kan göra med en människas omdöme så har jag aldrig varit intresserad. Och där alkoholen kliver in, kilar vettet ut, brukar jag säga. Men de personer som finns omkring mig idag, tr gärna ett glas här och där. ”Gör du det”, säger jag. Jag styr aldrig över andras val, bara över mitt eget. Och jo, jag kan vistas mitt bland människor som druckit, så länge de inte öser skit över mig, räcker så bra med det jag fick höra hemifrån som barn….

    Och jag VET att jag inte är ensam om dessa upplevelser. Jag tycker det är strålande att du tar upp detta till diskussion, då ämnet ÄR viktigt. Själv anser jag att de som vill smaka, testa ska göra det, i en trygg miljö och så, man ska aldrig behöva känna att man inte duger för att man inte vill dricka. Och att ha roligt – på grund av att man druckit… jag har sett och hört folk börja störtvråla, gräla, tala om sina innersta tankar – som stannar kvar, dagen efter – fast de själva kommer förstås inte ihåg att de sagt ngt.

    Många!, klarar att veta sina gränser, alla blir inte aggressiva, det ska man komma ihåg. Men ”sanningar” blir inte osanningar bara för att den som vrålade inte kommer ihåg det efteråt, det är alltid ngn som ”vet” vad som sades, alltid ngn som bär det med sig.

    Och som sagt, äter jag middag ute med den jag håller av, visst får han ta ett glas om han vill, jag kan leva med det, det som händer är att vi får ta taxi sedan eftersom jag inte får ta körkort på grund av synen. Att ”inte dricka alkohol” har aldrig varit ngn stor sak för mig, jag bara gör det inte. Lika lite som jag ngn sin har testat att röka, det stinker om man frågar mig. Och jag hoppas människor förstår att respektera andras val. Det är faktiskt viktigast av allt!

    Kram till dig Nellie och grattis i efterskott till dina 18 år! Önskar dig all glädje och framgång som går att finna!

  73. Är 15 år och blir typ rädd av allt vad rör alkohol kring såna i min ålder, jag menar, det här verkligen inte hemma i oss och känns bara fel på alla sätt. Aldrig druckit något själv men har tyvärr jättemånga kompisar som gör det en del. Hade velat få dem att förstå hur dumt det är, men en mot alla andra. Det går ju inte… Det värsta är att många av dem säger att det där tänker jag inte göra om förens om flera år, sen står de där nästa helg och gör exakt samma sak igen. Vill inte leka duktig eller perfekt, bara gör som jag känner är rätt och önskar att folk inte tyckte det var så coolt att dricka

  74. Hej Nellie. Nu är jag 23 år. Jag dricker ytterst sällan alkohol. Tex var jag helt nykter på nyår, drack en cider i somras på ett kalas, och var ute på en club för första gången i år nu i helgen, drack då ett glas sangria på restaurangen innan, sedan en drink på en krog vi var på innan klubben (beställde en glassdrink med Midori i som är en melonlikör med 15-20% alkohol, så glassdrinken blev inte så stark då det var så lite i den och smakade som en god milkshake. Sedan en cider på klubben. Detta räcker gott och väl. Jag känner att oftast är det mer värt för mig att kunna köra min bil hem på kvällen än att bli tvungen att sova kvar ”I stan” vid någon kompis eller beställa dyr taxi hem. Jag hade en period runt 17 / 18 som varade några månader då jag drack någon helg i månaden, och alldeles för mycket varje gång, aldrig så att jag kräktes eller så men var väldigt bakis efter. Detta gjorde tillslut att jag blev totalt osugen på alkohol. Jag tror att det är det som gjort att jag nästan inte dricker längre. Jag är inte nykterist. Men jag dricker väldigt sällan och mycket måttligt.

  75. Jag tyckte att alkohol var väldigt spännande och roligt när jag var tonåring och i tidigare 20-åren, festade inte överdrivet mycket men i perioder var det var och varannan helg. Gjorde en del misstag och drack för mycket innan jag lärde mig hur jag kunde hantera alkohol på ett bättre sätt. Nu dricker jag sällan, blir mest om det är något speciellt. Jag har druckit vid 5-10 tillfällen i år och då måttligt (allt från 1-5 ölar/drinkar). Jag är verkligen inte för ”vardagsdrickande” där man dricker något glas flera gånger i veckan. Har provat andra rusningsmedel också och har väl samma tänk där – måttligt, inget vardagsanvändande och inget användande för att döva/fly undan känslor eller händelser. Det funkar bra för mig 🙂

  76. Jag är 25 år och dricker sporadiskt. Redan när jag var liten så älskade jag smaken av öl. Älskade när pappa köpte lättöl och jag fick ta typ en droppe och smaka! Men på mitt studentflak blev jag så dränkt i alkohol och öl att jag några år efter inte äns tålde lukten av öl, ville bara spy då! Nu har jag jobbat på ställen där det förekommer öl så har varit tvungen att vänja mig med lukten men jag gillar verkligen inte öl på samma sätt nu som då. I övrigt så är jag ingen stordrickare direkt. Har väl kanske varit full två gånger i mitt liv och det är inte mycket då jag är oerhört lättpåverkad. Men jag gillar inte vin eller öl så om jag dricker blir det en cider men det är väldigt sällan. På nyårsafton var väl senast här hemma. Tycker det är så jobbigt att behöva slänga fram legget bara för att få köpa en cider ute på restaurang, då köper jag hellre en cola.
    När det kommer till mina föräldrar så kan min pappa ta en öl på sommaren men det är sällan. Mamma tar väl ett glas vin när hon äter ute och kan ta det någon gång här hemma. Mammas sambo dricker öl ute och kan tycka att det är skönt att ta en öl på fredagen. Både min mamma och hennes sambo får ofta höra att dom dricker ”lite”. Vad nu det ska betyda? Visst har vi ett ganska välfyllt spritskåp men det är för att mammas sambo har en filosofi om att det gästen ber om ska vi ha hemma. Men det är kanske två gånger per år vi har folk hemma hos oss och det förekommer alkohol med i bilden, alltså ett firande.

  77. Jag är blir 23 år i november, dricker inte alkohol. Just nu för att jag är gravid igen, sonen är bara 10 månader. Men jag har aldrig varit intresserad av alkohol. Ibland tar jag kanske etän svag cider när jag inte är gravid. Jag är yngst i min familj, alla mina syskon har druckit mycket alkohol, varit fulla ofta och festat typ varje fredag och lördag. Jag har varit ute på klubben en gång, drack en drink sen ville jag hem. Fest är inget för mig har jag märkt, tycker bara folk blir dryga när dom dricker. Vi har dock alltid fått dricka hemma om vi ville, mina föräldrar tyckte att de va bättre vi drack när dom va nära än borta. Tror mycket därför att jag aldrig varit intresserad direkt, just för att vi fick dricka. Bara jag av mina vänner som hellre sitter hemma med alkoholfritt och glor på film än att vara ute och supa skallen av sig som jag säger.

    Jag hoppas att mina barn kommer bli som mig o min sambo. Att om man ska dricka så ska de vara för att det är gott så då. Dricker man inte för att bli full.

  78. Jag är 22 år och jag blev full första gången när jag var 18, hade knappt rört alkohol innan dess. Ute på krogen har jag varit kanske 2 gånger och visst, det har varit kul, men jag tycker inte om att vara ute bland okända killar (tyvärr) då det händer alldeles för ofta att folk tafsar på andra.. Jag dricker kanske 1 gång per år nu då jag varken tycker det är gott och jag tycker inte det är värt hur man mår dagen efter. Folk Brukar tjata rätt mycket, men jag tackar i stort sett alltid nej. Oavsett vad folk säger så kan man faktiskt ha kul utan alkohol.

  79. Jag är 17 år och min erfarenhet av alkohol är både bra och dålig, själv har jag testat många gånger då det liksom har varit förbjudet hemma. Några gånger har det gått bra och funkat men andra gånger har det spårat het och hållet. Det där med att dricka lagom mycket är väldigt svårt, att sätta gränsen för när man tar sista glaset är svårt. Det ska inte spåra och det är mitt ansvar men med min bakgrund osv så har jag varit alldeles för nyfiken på hur det är att vara ”full”. Jag önskar dock nu i efterhand att jag hade väntat lite till. Jag har väntat längre än de flesta av mina vänner som redan i grundskolan festade massor men jag stod ut till gymnasiet i alla fall. En av mina släktingar är alkoholist så jag försöker ändå att ta det lugnt och försiktigt. Sedan när jag fyller 18 i maj tror jag att det kommer bli på en annan nivå då man får gå ut och där kan dom ju säga nej när man vill köpa och är alldeles för berusad.

  80. Jag är 19 år och är ”nykterist” för att jag växte upp med en alkoholist (pappa) som jag inte har kontaktat med idag och inte haft på flera år. Min mamma däremot har aldrig druckit mycket och jag har aldrig sett henne påverkad. Men man kan säga att jag har dåliga erfarenheter av alkohol. Sedan ger jag aldrig heller varit intresserad av det som många av mina vänner varit. Jag har inget problem med att ändra dricker, men jag har åsikter om vad och hur mycket som är rimligt att dricka.

  81. Jag är nykterist. Jag accepterar alkohol och tycker att de som vill ska dricka. Jag avstår för att jag inte tycker att det verkar göra människor till deras bästa jag. Jag ser inte hur tillexempel en utekväll där jag blir full skulle stärka min och min mans relation eller någon relation över huvudtaget. Dagen efter skulle jag inte kunna studera lika flitigt och det gör inte heller att jag skulle ta mig fram i den takt jag vill i skolan. Så jag tycker att det inte passar mig och min livsstil. Mina föräldrar har uppfostrat mig ungefär som dina har uppfostrat dig när det kommer till alkohol och jag kommer sträva efter att uppfostra mina på samma sätt 🙂

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *