Att vara mänsklig är inte ett misslyckande, det är en seger i rättvisa mot sig själv

Jag visste att det skulle bli reaktioner på gårdagens avsnitt. Exakt det jag och filmteamet bakom ville skapa och fånga. Visa att jag är som vilken 17 åring som helst. Det är känslor, misslyckanden, förhoppningar, tvivel och lycka.

Jag tjafsar med mamma samtidigt som jag är besviken på mig själv. Man gnabbas och surar, torkar tårar och sen i slutet på dagen gläds man åt bara livet i sig. Allt glömt och förlåtet.

Sociala medier speglar en perfekt yta. Man ser 60 sek klipp på insta och beundras av de 60 sek av perfektion .

Men sätter vi oss ner och tänker noggrant inser vi att verkligheten ser annorlunda ut. Man kan inte klippa och finputsa verkligheterna . De står framför oss varje dag. Alla vi kämpar med olika saker som ingen annan ser. Det är viktigt att klappa sig själv på axeln vid misslyckanden. Visst, de finns ju människor som lär ut det. De ska ju vara lätt att följa . Men ser verkligheten ut så?”Hur kan du kalla din häst så”Reaktioner skapar av verklighet. Jag vart på mängder av olika tävlingsplatser i både Sverige och utomlands. Sett hundratals reaktioner vid olika ryttare beroende på resultat. Aldrig skulle jag trycka ner nån eller lägga vikt på hur den eller dom beter sig om de inte skulle drabba hästen. För känslor är vi fria att ha, alla människor.Jag är glad att jag efter så många år inom sociala medier faktiskt vågar visa mig själv. De behöver inte vara vitt colgate smile med blå gula rosetter och man klappar sin häst på halsen vid mindre bra resultat för de ska se bra ut på Instagram . Jag offrat mitt liv för lina hästars välmående , alla dagar i veckan. Gråter fof över Hilda varje vecka. Men att få vara rejält besviken, de är mänskligt . Låt oss få vara det i många år till…Idag anländer filmteamet till Falsterbo . De ska synkas och filmas. Jag samlar mitt tjejgäng för skratt och sminktips i en för liten spegel i lastbilen. Vi ska umgås och njuta sista dagarna i Falsterbo. Vi är unga och allvaret i livet väntar i varsel hörn. Idag springer vi i cirklar och undviker hörnen. Idag är vi bara lyckliga !

41 thoughts on “Att vara mänsklig är inte ett misslyckande, det är en seger i rättvisa mot sig själv

  1. Tänk vilken tur att Lux stannade, att han visade att han hade ont. Tänk om han hade härdat ut, ni hade kvalat Falsterbo och så hade det gjort för ont och han hade stoppat där istället. Och ännu värre, skadan hade förvärrats. Säker på att du redan är tacksam över det men det är vad som slog mig när jag såg klippet – vad kloka hästarna är, de berättar problemen för oss hela tiden, vi behöver bara lyssna!

    Gällande besvikelsen så tror jag att man med åldern lär sig att hantera den på ett annat sätt. Jag kunde också bli grymt besviken när jag var i tonåren, i och för sig inte så att jag fräste åt människorna runt mig för då hade jag aldrig mer fått åka på en enda träning kan jag säga, men jag blev onödigt hård mot mig själv och kunde gråta i bilen hem. Med åren har jag lärt mig att det inte fungerar att ha sådana förväntningar när man håller på med ridning. Även ettan på världsrankningen stoppar ut sig, ramlar av, river och får tidsfel någon gång och det enda sättet att komma vidare är att hela tiden se framåt. Som Björn Borg, en annan sport men ändå, han sa väl att anledningen till att han var så bra var att han aldrig tänkte på bollarna han hade missat, utan på nästa boll, och nästa, och nästa… annars skulle han ju bara fortsätta att missa. 😉

  2. Det är ju inte att du var ledsen och besviken folk reagerade på utan hur du agerade mot bl.a. din mamma.

    • Men sen utryckte sig ju hennes mamma lite klumpigt… gillade hannes tänk. ”Låt henne vara och låt henne vara besviken, så pratar vi sen” man är aldrig förnuftig i sånna situationer, speciellt inte när man är 17 år.

      Gilmr att du visar baksidan av sporten. Baksidan av framgångar och vinster. Du visar hur mycket det mentala spelar in, och hur svårt det är även ifall man har en SJUKT grym häst. Jag tror på dig Nellie, det är ibland lätt att glömma att du bara är 17 år.

  3. Att vara besviken på dig själv är en sak. Att bli besviken på hästen eller ta ut det på nägon annan är en annan sak. Som att Lux beter sig som en häst och puttar till din hjälm så att du tappar den är ju inte hans fel och ja att säga hästjävel i den tonen känns inte ok. Ifall mina tränare hade hört mig säga så till en av mina hästar så hade de avbrutit träningen för det är inte ok.

    Sen förstår jag inte din besvikelse på Lux efter han stannade ut sig. Det fanns ju bara två förklaringar. Eftersom han har hoppat super tidigare så skulle de ha vart du själv som har ridit honom till att inte våga hoppa längre eller så har han ont på något vis. I båda fallen så ligger det ju på dig, att du har ridit han fel eller i detta fall missat en flergradig hälta. Sånt händer men helt ärligt bör du ta hjälp för att få kontroll på din frustration.

  4. Min pappa (som alltid varit med mig och ponnyer/häst på tävlingar) hade absolut inte accepterat om jag hade betett mig och sagt som du gjorde men jag vet att jag inte alltid betett mig så väl och ja, det har jag fått höra.. Och med åren (jag är 29 år) så har jag lärt mig att hantera min besvikelse och frustration. Jag kan fortfarande bli arg och ledsen ibland men idag tar jag inte ”ut det” på mina djur. Idag skäller jag inte på dem som jag kunde göra som frustrerad tonåring. Jag har blivit expert på att gå ut och skrika i skogen när jag kommit hem om det behövs dock löser jag det mesta i huvudet redan då jag åker hem i bilen men för det mesta är jag glad idag, oavsett vad som skett för det finns ALLTID någon som är bra ❤️ ingen av oss är perfekta men jag tror att det är toppen att du har börjat att träffa Andy, det är så otroligt viktigt att ha någon utomstående att bolla tankar med, det kommer jag att behöva hela mitt liv 💞

    Hannes verkar vara en bra och trygg tränare också som det känns som att du har ett fint förtroende till 💞 allt har sin tid men det är viktigt att ta hand om sig, lära sig att hantera det som rör sig inuti, det mår alla runt omkring en bra av ❤️ inte bara en själv. Stor Kram! 💗

  5. Känner så igen mig. När man lagt ner tid på förberedelser och för att matcha toppformen så klart man vill lyckas. Lättare att hantera om hästen gör något oväntat och det inte riktigt blir som man tänkt men när man själv sabbar situationen så blir man klart förbannad!! Tycker bara det visar på tävlingsjävulen inom en. Har mer svårt att förstå hur vissa kan tillsynes vara helt oberörda av ett misslyckande. Hallo liksom, spelar det dig ingen roll? Vill du inte verkligen lyckas med det här?
    Att stå och svära lite och låta det bubbla är väl inte så farligt. Som så många säger, hästar förstår inte ord. Går det till handling som går ut över hästen så snackar vi annat. Att det blir munhugg och gnabb med en förälder som egentligen bara vill väl men kanske inte är så smidig i Hur denne uttrycker sig spär på det hela. Det spär på känslan av att man misslyckades och tycker en själv är ur usel med att ens förälder i princip säger ”du är inte tillräckligt bra för dethär” när de kommer med kommentaren om att du kanske ska hoppa lite lägre. Det är en lämplig diskussion att ta vid ett senare tillfälle när besvikelsen lagt sig och man är redo att blicka framåt och göra en ny plan! Hade inte detta varit filmat hade ingen sett, ingen hört och ingen vetat. Men oj, detta pågår överallt hela tiden i en betydligt mer otrevlig och högljudd ton på varenda tävlingsplats som ser extremt otrevlig ut!

    Så tillsist, tack Nellie för att vi fick se detta! Modigt!

    • Fast jag är nog en sån där som ”till synes” verkar oberörd av ett misslyckande – men på insidan är jag verkligen inte det. Egentligen är jag väldigt tävlingsinriktad och hatar att misslyckas. Det är bara det att jag har lärt mig att hantera det så att jag inte visar det utåt. Det är INTE för att jag vill dölja mitt misslyckande och låtsas vara perfekt – utan för att jag vet hur otroligt illa det låter och ser ut om man är sur och arg på folk och hästar. Det gör ju liksom inte saken bättre, tvärtom sprider det bara dålig stämning.

      Hästar förstår kanske inte ord men de förstår helt klart känslor och tonfall. Verkligen. Och människorna runt dig gör det också. Jag har själv varit med som hjälpreda till ryttare som blivit sura och sagt det ena och det andra efter en dålig runda – och ärligt talat så vill jag inte följa med och hjälpa dem fler gånger. Det är inte roligt någonstans. Jag är säker på att hästen kan känna samma sak. Det är naturligt att bli besviken, men det är stor, stor skillnad på att bli besviken och på att bete sig respektlöst mot de som faktiskt har lagt sin tid och energi på att hjälpa en.

  6. Kan också vara besviken, arg pch ledsen över en misslyckad klass! Jag är glad att ni tog med den biten och visade att du är mänsklig! Men hade jag tilltalat min mamma på det viset hade jag fått gå hem. Bokstavligen. Visar alltid respekt över den som lägger halva sin lön på mitt intresse, kör många mil pch stöttar mig i min satsning. Tålmodig morsa, min hade inte låtit mig tävla mer den dagen

    • Fast Nellie bekostar ALLT med egen plånbok. Till och med åt sin syster.
      Föräldrarna kör, så absolut dem ställer ju upp något enormt.
      Men det måste ändå finnas lite förståelse, detta är Nellies liv och en stor del av hennes inkomstkälla, att hon 17 år gammal ska behöva få halva sveriges befolknings tillrättavisning är löjligt.
      Ingen som reagerar på att hennes mamma ber hennes tränare skälla ut henne? är inte det också ganska illa isf? Alla vart frustrerade denna dag och efter detta ”misslyckande”, man är inte mer än människa och att man använder ordval i ett sinnestillstånd som alla befann sig i där och då är fasiken inget konstigt.
      Kom ihåg det nästa gång du lägger en negativ kommentar.

      • Utan föräldrarna hade N inte kommit någonstans. Alltför ofta ser man yngre personer bryta ut på sina föräldrar på tävlingsbanan. Det är verkligen inte ok. Man måste först lära sig förlora innan man blir någon vinnare. .

      • Tycker du att det är ok så är det fine. Men jag tycker att man bör tänka på att dom lägger ner 1000 på att hjälpa henne i stallet, köra jorden runt och stötta henne. Vet också att Nellie visar tacksamhet annars, men generellt borde folk sluta bete sig så illa mot sina föräldrar på tävlingsplatser

  7. Om man är 17 år och ofta skriver att man känner sig betydligt äldre borde man kunna visa sin mamma respekt även om man är besviken.
    Du kallar ju nån häst för ”hästjävel” i något tidigare avsnitt också (när du går och betar den vid nån hage) och din stackars mamma får packa hönät för att du tycker det är jobbigt. Överlag i serien beter du dig bortskämt och omoget.
    Den här serien har verkligen visat en annan person än den du lyfter fram i bloggen att du är.

  8. Wow snacka om att ha noll förståelse… Nellie du är såååå fantastisk på alla sätt och vis, kan inte över huvud taget förstå de människor som brinner över att se dig ledsen och besviken… Vem har inte varit så nere att man sagt något i ren frustration? Det är full normalt och inget konstigt alls…
    Jag förstår när du säger att du är jätte arg på Lux, du vet vart han står och hur han är, i ditt sinnestillstånd kunde du inte tänka ”det måste vara någon fel på honom”, högst troligt eftersom han hoppat en förklass fantastiskt!?
    Att frustrationen gick ut över din mamma när hon säger att du ska gå ner i klasserna förstår jag också, om det är rätt eller ej är en annan femma, såklart man kan reagera men kan man sätta sig in i din situation är det inte så konstigt tycker jag.. :s
    Din mamma bad ju din tränare att skälla på dig…. liksom… det är väl lika fel från hennes håll då? Allt handlar om sinnestillstånd och frustration, man väljer ord man inte vanligtvis skulle använt sig av, DET ÄR MÄNSKLIGT!!!!
    Jag tycker du är en galet inspirerande person, blir djupt imponerad av mer eller mindre allt du gör.
    Ingen är felfri, alla har sina mindre bra sidor och dagar som man bara vill radera och aldrig se tillbaka på.
    Du är människa och inget mer, du måste också få ha dina ups and downs, så är det bara.
    Heja dig Nellie! <3

  9. Att du ens försvarar ditt egna beteende i detta. Ditt beteende är inte okej oavsett. Skäms! Ta och gå ner några klasser.

  10. Jag är en mamma som kört och supportat min dotter på elitnivå i 7 år.
    det är inte ok att kalla hästen för hästjävel och inte tala så till sin förälder heller.Spelar ingen roll vem som betalar vad. Som förälder gör man allt för sitt barn, men hjälper både med sin tid, ork och pengar. Man är ett team och i det teamet behandlar man varandra med respekt, både mamma/pappa, häst och ryttare.
    Och hästjävel är ett ord som jag inte ens fattar att du försvarar att du säger.
    Omoget sätt och det kanske förändras med åren. Tycker dock att snart 18 år är en ålder när man ska kunna sånt.
    Man behandlar andra som man vill behandlas själv,vare sig det är ett djur eller människa.
    Men ändå cred till er att ni visar detta och inte förskönar verkligheten.
    Hoppas Lux & du snart är tillbaka på banan.

    • Dina ord hade kunnat vara min pappas. Jag har sagt saker ibland som inte varit ok som 14 åring, jag mådde verkligen inte bra under den perioden som tonåring. Det fick jag snart lära mig av med för sådana ord är inte ok hemma hos mig. Jag håller med dig fullt ut i vad du skriver. ❤️ Jag har lärt mig genom åren att hantera kraven på mig själv, att lära mig hantera frustration, ilska och tårar. Det finns alltid något bra som sker! Ingen är perfekt men är så skönt när man som vuxen kunnat finna trygghet i att, ja det går inte alltid helt som man tänkt sig men ingenting är genom dåligt! Det finns alltid något som är bra att ta med sig på vägen . Tror att det är bra för dig Nellie att du går hos någon nu som kan hjälpa dig med hur du ska tänka och så ☺️ Andy är toppen!

    • Jag håller med. Att vara besviken är absolut mänskligt och något som alla är och få vara. Men att ta ett barnsligt beteende som detta och skylla på att hennes läsare inte ”låter henne vara mänsligt” är rent av korkat. Det handlar helt enkelt om att det barnsliga och respektlösa beteendet inte är okej. För någon.

  11. Klart att det fanns en stor frustration efter den misslyckade ritten. Som inte ens blev en ritt faktiskt. Den frustrationen måste ut, helst med en gång. Din mamma gick i den klassiska fällan, komma med analyser och förslag med en gång, när du inte var mottaglig för det. Hon borde ha följt din tränares råd: släppa ut ”trycket” först, analys och kritik senare! Till hennes försvar säger jag att även hon säkerligen kände frustration. Hon vet ju hur hårt du satsar och som förälder vill man sina barns bästa.
    När det gäller HUR du släpper din omedelbara frustration, så går det att jobba med. Kanske din personlige coach kan ge dig tips på redskap?
    I övrigt ”Heja Nellie!” Keep up the god spirit!

    • Detta håller jag med på! Tränaren sa till hennes mamma att låta henne va ett tag för att kunna lugna sig. Men det är också mycket lättare att vara ”tyken” mot sin mamma när man är sur än sin tränare i det läget för man vet att ens mamma ej tar illa upp på det sätet.

  12. Helt förståelig reaktion Nellie. Klart du måste få vara mänsklig! Folk är ju galna som ska tillrättavisa dig. Varför ska just du behöva vara perfekt? Du är fin som du är. Har studerat dig och din familj på håll här i Falsterbo är så imponerad över hur trevliga ni är mot alla

  13. Om jag hade betett mig så som du gjorde så hade mina föräldrar inte kört mig en meter till nån mer träning och tävling förrän jag lärt mig att uppföra mig och hantera min besvikelse.
    Du skriver i var och varannat inlägg om hur ”vuxen” du är men du visar en helt annan sida. Upp till bevis.

  14. Jag förstår verkligen nu varför du inte blev uttagen till EM ifall det är såhär du bereder dig vid motgångar. Ni fick ett nedslag, ett & du blir väldigt otrevlig mot din mamma. Nej.. jobba på de där om du ska komma till toppen.

    • Tänkte också på det. Beter man sig så omoget platsar man inte i ett lag som ska representera ens land… Att vara en god ryttare handlar om mer än att rida bra, det handlar även om saker som att klappa om sin häst även när den inte presterat på topp ❤️

    • Det var faktiskt min första tanke också.. att vara besviken och ledsen är en sak, men att ta ut det på sin mamma och sin häst visar absolut inte på en god sportslig anda.

    • Jag tänkte faktiskt också den tanken. Osportsligt beteende, som sen försvaras och bortförklaras med att ”det är mänskligt”. Av en tjej som beskriver sig själv som mogen och ödmjuk? Njae. Ser risken att det inte passar i ett landslag.
      Det mogna, ödmjuka hade varit att be om ursäkt, inte komma med bortförklaringar. Tyvärr får jag känslan av att Nellie sätter för stor vikt vid resultaten, kvalificerad gissning att det beror på dålig självkänsla i sadeln. Tycker mig se att det varit ett återkommande mönster sedan det började dippa med Hilda, och sen Laissa.
      Jag tror att mycket jobb med självkänslan behövs, och tror att Andy kan vara en tillgång där verkligen! När den är bättre kanske även lite mognad och ödmjukhet kan komma, tror och hoppas jag!

      • Asså ni kan ju inte vara på riktigt. Jag tror inte stora företag hade gått in och sponsrat nellie om hon va bortskämd och omogen i sin ridning. Och att va omogen håller inte när man gör sin satsning helt själv heller.

        Det här med landslaget har en helt annan historia som ni verkar missat. Den om mobbning och skitsnack bakom ryggen på nellie där folk b.la sagt att ”åker nellie åker inte vi”

        • Fast Frida, sponsorer bryr sig om var och hur dom syns. Inte om personen rider bra direkt. Stora företag syns med Nellie för att hon är överallt. Inte för att hon är en enastående ryttare, tar hand om sina hästar på något exceptionellt vis eller någon annan lurvig anledning. Dom sponsrar för att Nellie säljer.

          Sanningen är att Nellie rider samma klassar som vilken vanlig häst-svensson som helst. Men hon syns via bloggen och hennes andra plattformer, därför får hon spons.

  15. Preach Nellie! Synd att folk är för naiva för att förstå situationen, för jag tror inte att Lux tog illa vid sig när du sa hästjävel i alla fall.
    Ja, vem har inte sagt något taktlöst vid frustration…I´m guilty….timing och ordval är allt vid konstruktiv kritik när läget är känsligt och jag tycker att det är modigt av er att visa händelsen, för antagligen visste ni att det skulle bli reaktioner…tyvärr. Allting är inte blommor och gulligull och det är viktigt att någon vågar visa sina ”mörka sidor” ;).
    Hannes verkar otroligt skarp som tränare btw, ger mycket nyttiga inputs!
    Något jag VET är att alla som kritiserar ditt beteende i kommentarerna ovan definitivt har gjort samma sak någon gång, för vi är människor och människor är inte hundraprocentiga i sitt beteende.

  16. Har sett avsnittet och känner mig tudelad. Lux förstod knappast vad du sa om honom. Och ja, har man satsat stenhårt på ngt så blir man besviken om det skiter sig. Skillnaden i detta fallet är som ngn skrev ovan, att hade vi inte kunnat se detta så hade ingen heller vetat vad som sagts och hur det sagts. Det man MÅSTE komma ihåg är att Nellie fortfarande är ung, hennes sätt att vara kommer att fortsätta utvecklas under årens lopp, för det gör det för oss alla.

    Det som gav mig lite ont i magen var hur du snäser åt din mamma, men jag tror och gissar att ni även kan prata om sådant. Och jag lovar dig… hade jag ens i tillstymmelse haft en sådan ton i ngt sammanhang gentemot föräldrar eller annat…. jag hade fått veta att jag levde vill jag lova. I det fallet lärde jag mig att ilska var förbjudet, därav reagerar jag alltid när tonfall höjs. Ngn skrev ovan att människor häver ur sig saker för att det är mänskligt. DEt gör man – när man är trygg med dem man har runt sig.

    Och det är väldigt sunt. Det är värre när det inte tillåts utan måste stängas in bakom en fasad. Med detta sagt: Om inte Nellie och hennes familj var trygga med varandra hade dels aldrig detta avsnitt kunnat visas, och jag tvivlar på att det ens blivit ngn filmning alls. För i offentligheten förväntas människor vara på ett visst sätt, det är när de inte är det som folk reagerar. Och som sagt: Nellie är ung, inte särskilt olik andra 17 åringar som känner sig stora ibland och då och då visar andra sidor än den de säger sig ha. Men en människa har såååå många djup därinne. Hon kommer att lära sig med tiden var hennes gränser går för frustration mm.

    Huruvida tävlandet ska ner några nivåer eller ej, det vet jag dock inte. I det fallet verkar det finnas gott om proffshjälp omkring henne. Trevlig kväll önskas alla. 🙂

  17. Jag har ett tips! Förra året var jag på en föreläsning med just Andy, min mamma som kör mig på tävlingar och supportar var också med. Vi kände igen oss i så mycket haha! Att jag går ut från banan, hon ska ge tips och så vidare. När vi gick hem därifrån lärde vi oss när det var ok att prata igen efter en runda. För min del är det okej när min häst står färdig i släpet igen. Då ha ejag hunnit tänka igenom rundan ordentligt. Kanske du och din mamma/pappa eller vem som nu kör kan prata med Andy om just detta?

    • Så skönt att läsa att det finns människor som inte sitter på höga hästar å ska kritisera allt Nellie gör. Jag blir mörkrädd av klimatet som råder bland kommentarerna. Därför gjorde denna kommentaren mig glad.

      Jag är mamma å att bråka med sin förälder är normalt allt e inte rosa å fluff.

  18. Vad man säger spelar ingen roll för hästen – jag kan kalla min hund för skithund men säger jag det med kärleksfull röst är det lika trevligt för honom som att säga älskling. Jag kan säga sånt när han äter bajs och annat äckligt, men jag menar det givetvis inte och han fattar inget. Det är ens kroppspråk som talar. Hur irriterad och frustrerad och besviken man är, märker hästen/(hunden) omedelbart. Jag tror Lux kände väldigt tydligt att du var arg och frustrerad och han förstod knappast där och då varför. Då är det nog bäst att gå iväg en stund, gå åt sidan själv och låta känslorna lägga sig. Gå in i hästbilen själv en kvart eller nåt. Ett tips 🙂

  19. Att lägga ner hela sitt liv, livsstil, tid, investeringar och passion så som Nellie och många andra människor i denna branschen gör resulterar i att man ibland tappar humöret eller att frustrationen fullständigt tar över när det inte går som planerat, eller när man rent av kanske har haft en sjukt jobbig period i livet. Jag har så enormt svårt att se att alla som sitter i detta kommentarsfältet och predikar om ”hur fruktansvärt Nellie beter sig” etc. aldrig någonsin tappat humöret, eller svarat upp otrevligt i stundens hetta – framför allt inom en familj. Kom ihåg – Ni får se några minuter ihopklippta från en hel helg/dag.

    Och jag måste säga att jag är oerhört tacksam och glad över att Nellie och familjen visar upp hur ett helt vanligt familjeliv kan se ut – för jag tror att det är många unga och äldre som känner igen sig i det ni ser. Verkligheten. Man har sina upp och nedgångar. Berg och dalar. Vad jag däremot inte förstår är varför så fort Nellie öppnar munnen och säger minsta lilla som inte passar eller där det finns utrymme för kritik så blir det världens krig i kommentarsfälten. Det finns ingen som kan säga att man aldrig bråkat med sin mamma, pappa, bror, vän, syster eller annan släkting.

    En annan tanke…
    Att i sociala medier attackera, kritisera och gå på en annan människa (Nellie & hennes familj) är helt okej? Att kritisera Nellies ålder, mognad, familj, är okej? Men att Nellie tappar humöret, blir arg, ledsen, frustrerad eller hamnar i en konfrontation med familjen är INTE okej? Tänk till.

    • Att bete sig illa går inte att jämföra med att kritisera att någon beter sig illa. Det säger sig självt.

      Tror heller inte att det gynnar Nellie i längden att folk bara lallar med, försöker rättfärdiga dåligt beteende med att man är mänsklig, intalar henne att hon är mogen och ödmjuk osv. Man beter sig inte sådär. Punkt. Skärp till dig och väx upp.

    • Alla har vi nog tappat humöret nån gång och betett oss illa, absolut! Men skillnaden är att om man vill framhäva sig själv som vuxen, mogen och ödmjuk är det här ett läge att visa det.
      Att försvara sitt dåliga beteende och komma med ursäkter, DET gör det tappade humöret än mindre okej! En annan sak att fatta och säga ”ni har rätt, jag betedde mig illa, förlåt!”
      Är nog många av oss här som inte skulle fått fortsätta tävla om vi betett oss som Nellie gör här, och sen försvarat det istället för att be om ursäkt. För många har nog nolltolerans mot sånt ”brats-beteende”

  20. Men alltså… Jag kan inte förstå hur folk kan vara så trångsynta i det här ämnet?! Att säga att Nellie ska växa upp och att det är oacceptabelt beteende.

    ALLA människor brister ibland. Ilska är naturligt. Ni kan inte kräva perfektion från någon annan. Om man aldrig tappar humöret och är en perfekt ängel hela tiden, grattis! Men alla är inte det.

    Sociala medier bombarderar unga människor med perfektion. Perfekta bilder, inget som är oattraktivt eller utanför linjerna. Att få se Nellie ur ett verklighetsbaserat scenario, det ska uppskattas. Många behöver veta att man inte är en elak människa bara för att det slinter ibland.

    Mina föräldrar har skrikit på mig, jag har skrikit på dem. Men man är en familj, man löser det. Man pratar om det.

    Nellie, TACK för att vi får följa dig i sin serie. TACK för att du inte förskönar verkligheten. Fortsätt med det, du är grym!

  21. Nellie; jag hoppas att du inte tar åt dig någonting av de negativa, tillrättavisande kommentarer du fått här!
    Du är en högpresterande människa som spelar i en helt annan division än de personer som ger sig själva rätten till att diktera villkoren och tillrättavisa ett i deras ögon dåligt beteende.
    You go girl! Och stort lycka till i vidare satsning mot eliten!

    • Vad menar du egentligen? Vad ska hon inte ta till sig av? Att man ska behandla folk och djur med respekt? För det är ju främst det folk kommenterar. Det känns väl som ett väldigt bra tips och som något korkat att avfärda.

      • Håller med dig till 100% vad gäller respekten till både människor och hästar! MEN, det jag reagerar på är alla tyckare som snabbt är framme med sina ganska hårda pekpinnar för att de har sett en sekvens ur Nellies liv där hon uppvisar frustration, vilket jag tycker är ganska naturligt i den situationen. Man ska vara medveten om att det ligger väldigt mycket tid och engagemang bakom en seriös satsning, och när det inte går enligt plan så är det inte orimligt att bli besviken?
        Lägg där till att Nellie är 17 ( snart 18 år! )
        Jag fattar hennes reaktion i alla fall, och gratulerar alla andra som är fullständigt i kontroll i alla situationer! High five!

        • Jag kan också bete mig illa ibland om jag blir ledsen, besviken och frustrerad. Skillnaden är att jag inte skulle försvara det i efterhand utan be om ursäkt. Det är väl det som är problemet här känner jag, att Nellie inte verkar tycka hon gjort nåt ”fel”. Inte reaktionen i sig (vi är nog alla skyldiga till att ha varit små brats nån gång) utan agerandet om det efteråt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *