Godnatt, men innan det…

Så vill jag bara säga ett stort tack för att ni hänger kvar här. Vi har verkligen vart ett team länge. Jag har gamla som nya läsare och följare. Men ni som har följt mig från start, wow tack. Verkligen. Vilken jävla resa det har varit. Ni har verkligen fått hänga med från att jag var liten och tuff, nio år gammal som tog den här världen med storm. Nio år gamla Nellie som har utvecklats som person på ganska så många plattformar. När jag fyller 18 så har jag bloggat i TIO ÅR. Ni läste rätt, så länge har jag vågat att vara öppen här, dela med mig av hela mig, roliga stunder, dåliga stunder, krossat hjärta, lyckligt hjärta, ledsen Nellie, frustrerad Nellie, tävlingar, hästar, familj, förhållanden, vänner, tonåren, jobb, åsikter. Jag tror inte att det finns något som jag inte har nämt här, min blogg är som en dagbok, fast ni alla kan läsa. Flera tusen varje dag, om mig, mina känslor, hur jag tänker och vad jag vill.

Jag vet att jag har saktat ner på mina socialamedier lite i ett längre tag. Jag har landat i mig själv på något sett. Jag har egentligen inte orkat att ha en plan. Planera inlägg, bilder, jobb som jag gjorde innan, när allt var nytt- nu är allt vardagsmat. Jag har hållit på såpass länge att jag nästan får känslan av att jag är klar. Jag har inget att dela med mig av längre, i`m out. Jag har redan delat med mig av allt som jag kan i så många år, jag orkar inte mer. Så har det känts ganska länge. Jag har bara velat bli mer och mer ”vanlig” och privat, vilket nog har märkts här. Det är i princip bara hästbilder, hästinlägg och dåliga bilder. och vad jag gör.  Jag vet, jag tar på mig det- och det är dåligt.Jag har bara hållit igång det som jag har skapat så bra, starkt och fint,som har varit levande så länge. Ni som har läst min bok som har vart med här länge, i flera år vet att jag tex har haft det svårt med kompisar, skolan och i princip allt som har med det privata tonårslivet att göra. Jag har alltid vart väldigt upptagen, ensam, självständig och ganska tråkig enligt många andra. Jag har alltid satt MIN karriär i första hand. Och då pratar jag om mitt jobb-socialamedier/influencer biten, samt mina hästar som jag har vid sidan om men som också tar otroligt mycket tid. Jag har aldrig blivit inbjuden eller ihågkommen av kompisar innan. Jag säger ju ändå alltid nej, eller att jag inte kan eller har tid. Jag har ALLTID blivit bortglömd, för jag har oftast inte tid. Där av blir man ensam, jag är van vid att vara ensam och stark, i många år har det varit så. Men har jag vart lycklig då? jo, jag har vart lycklig pga utav min framgång här och med hästarna. Men med just vänner och det privata- det har vart ett stort tomrum.

Nu när jag har blivit äldre och vågat att inte gräva ner mig för mycket i allt som har med mig att göra och min karriär så har dörrar öppnats. Jag är nu ihågkommen som den roliga tjejen Nellie, jag blir bjuden på fester, jag vågar att hänga öppet med vänner och jag vågar att ta igen mina tonårsår som jag helt enkelt inte haft tid för. Det jag menar är att det är svårt att vara tillgänglig för allt, speciellt i den här åldern. Jag har tex valt att inte gå i skolan, jag kommer inte att ta studenten och allt vad det innebär, jag vill satsa på annat. Jag beundrar folk som kan satsa på något och nå sin framgång där samtidigt som man kanske har kärlek inspelat, vänner och busigheter. Jag är väldigt duktig på att BARA fokusera på en sak, stänga av allt annat och där kommer min framgång. Men jag är inte som lyckligast då och det är inte så som jag vill ha det. Jag vill kunna satsa och få min framgång INKLUDERAT med kärlek, vänner , fest och att faktiskt vara 17, snart 18. Det är svårt, så jävla svårt för det är alltid något plan som jag släpar efter mig. Jag blir lycklig, känner mig nästan lite häftig. För nu har jag så mycket människor runt om mig som gör mig lycklig och som ser mig som en privat tjej- vanliga Nellie, och det uppskattar jag. Samtidigt så ska jag ro runt allt de här, vara intensiv och spännande hela tiden för er, då gäller det att jag själv tycket det, och det tycker jag verkligen inte varje dag. Det kan jag lova er.

Jag vet inte, ikväll surrar mitt huvud. Egentligen inte för att jag är ledsen, arg eller glad. Jag är tom. Antagligen för att jag känner att jag vill börja om på en ny kula, är ni med mig på den? Jag vill dela med  mig i några år till, jag vill vara spännande- för det är jag. Annars hade ni inte stannat kvar. Jag ska planera, jag ska jobba hårt och jag ska också vara privata Nellie bland vänner. Det går inte att komma ifrån att som influenser har man två faces, jag har dock valt att inte ha det, att vara så real som möjligt är mer min grej. Men blir det tråkigt då? Dont know, jag ska iallafalll börja jobba på riktigt här och villl visa er en stor förändring. Jag kommer att bli inspirerad av mötet imorgon, det vet jag. En tisdagskick i röven.

Återigen, tack<3..

12 thoughts on “Godnatt, men innan det…

  1. Det är vi som ska tacka Nellie! För alla bra tips, alla tänkvärda inlägg och att bara få ta del av en så härlig tjej som du verkar vara. Att få följa dig i med och motgång. Har följt din blogg i många år och läst båda dina böcker. Det är häftigt att se hur du utvecklas, både med hästarna och som person. Sån stark tjej som gått igenom så mycket, du inspirerar många! Älskar hur du ser på dina hästar också, att deras hälsa alltid kommer i första hand. Tänk att ha åstadkommit så mycket som du har gjort vid bara 17 års ålder, du har ju hela livet framför dig. Du ska vara stolt över dig själv och vad du har gjort, glöm aldrig det. Tycker för övrigt mer om den här typen av inlägg som är mer personliga och t.ex. bara vad du gör för tillfället än de perfekt planerade inläggen med de perfekta bilderna. Du är min allra största förebild. Lycka till framöver, you go girl!
    Massa kramar och kärlek❤
    /En trogen läsare

  2. ”i`m out. Jag har redan delat med mig av allt som jag kan i så många år, jag orkar inte mer.”
    Du tror inte att du kommer kunna dela med dig av en annan sida av dig när du blir myndig? Som en nystart, en ”ny” Nellie som får festa, dricka alkohol, ta beslut själv, ta körkort, köpa bil, hyra/köpa bostad. Jag tror att du kommer få en nytändning efter hösten. Jag hoppas det i alla fall! 😊

  3. Har följt dig sen ponny akuten och Stella , genom alla upp och ner gångar , se dig växa och bli en stor förebild för många. Ja har dig att tacka för mycket tips och tankar du satt ord på, att läsa att du känner att du inte har mera att ge när du ger så himla mycket varje dag är tråkigt, du är och kommer alltid vara en tjej som vuxit massor i mina ögon och sluta aldrig tro på dig själv för du är så himla grym. All borde ha en nellie som dig 🙂 // en lite äldre följare

  4. Bara det inte blir en blogg som handlar mer om festande och alkohol bara… det kommer bli tråkigt och bara ge fel signaler till alla ungdomar som läser denna blogg. Men vi vet att du gör din grej Nellie. Jag förstår du kan vara trött på detta efter dessa år. Hoppas du finner dig själv igen. 🙂

    • Såklart inte Robert, fest & alkohol är inget som jag brinner för precis. Men det är/ kan vara en del av tonåren. Det vill jag få fram.
      Min blogg & jag är mycket annat en bara det:) Ha en bra dag!

  5. Jag började följa dig aktivt under SM med Bellman på Årsta Runsten, hur många år sen är det nu? Känns som det var igår men samtidigt så sjukt längesen 🙂

  6. Detta inlägget visar verkligen hur mogen du blivit. Jag ser fram emot att få följa Nellie 2.0 <3

  7. Har lite omedvetet slutat läsa din blogg lika frekvent som förut. Men nu när du säger det kan det nog bero på att det inte känns som att du anstränger dig lika mycket längre för att leverera spännande inlägg och försöker ta bloggen till nästa nivå. När inte du tycker det är lika kul längre avspeglas det i inläggen. Kommer dock alltid kika in här för att se hur det går för dig med hästarna, men ”underhållningsvärdet” i bloggen har försvunnit lite.

  8. Ytliga, ”perfekta” bloggar finns det fler än tillräckligt av, jag tycker det är uppfriskande med beskrivningen av det som händer, eller inte, oavsett nyhetsvärdet. Kör på som du vill och har lust med, jag är med!

  9. Jag har följt dig till och från sen måånga år tillbaka och tycker att bloggen är jättehärlig nu! Älskar att läsa dina tänkvärda inlägg och om hästarna, känns tryggt i den annars väldigt ytliga bloggvärlden <3

  10. Håller ned flera ovan – älskar att det inte är ”det planerade glammiga” här.. här vill jag gå inboxa följa en stark tjej, i med och motgång. Gärna fler sånna här inlägg ”dina tankar just nu” Får lite panik på för cleana bloggar och instakonton <3
    Med vänlig hälsning,
    Även här en lite äldre läsare (35 och läst i snart 10 år;)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *